Fru talman! Karin Israelsson tar upp en väldigt
viktig fråga. Jag delar uppfattningen när det gäller den
hundraprocentiga friheten och självständigheten för
DO. Det har aldrig funnits, och kommer aldrig att
finnas, någon åsikt om att vi från regeringens sida
skulle försöka slå ihop och binda händer och fötter på
en ombudsman som är tillsatt i syfte att bevaka att
svensk lagstiftning följs inom det här området, alltså
frågor om diskriminering riktad mot andra etniska
grupper. Det är tvärtom. Vår avsikt, som kraftigt
misstänkliggjorts, har varit den rakt motsatta. Vi har
velat göra det som Rose-Marie Frebran tog upp tidi-
gare, nämligen öka DO:s flexibilitet och möjlighet att
faktiskt göra mer.
Man talar i språkbruket att vi skulle lägga DO un-
der myndigheten. Det har vi aldrig sagt. Vi har sagt
att vi skall lägga DO i myndigheten med en hundra-
procentigt självständig ställning i förhållande till
myndighet, regering och andra. DO skall vara fri att i
varje stund kritisera regering eller vem det nu är som
möjligen förtjänar kritik. Vi skulle därmed också
kunna ställa ett antal tjänster till DO:s förfogande för
att man skall kunna gå ut med massiva informations-
insatser, för att skapa möjligheter och förutsättningar
för en bredare kunskapsuppbyggnad och för att in-
formera om lagstiftning. Det gäller att man i samver-
kan med myndigheten skall kunna åstadkomma just
den här typen av aktiviteter. Det juridiska DO-
ämbetets funktioner skall däremot vara hundrapro-
centiga.
Jag beklagar att vi uppenbarligen inte har kunnat
uttrycka detta tillräckligt tydligt i propositionen. Då
hade vi faktiskt kunnat få ett starkare DO och en star-
kare myndighet. Då hade vi flexibelt kunnat utnyttja
de här resurserna på bästa möjliga sätt.