Fru talman! I Sverige bejakar alla riksdagspartier
det mångkulturella samhället. En självklar utgångs-
punkt har varit
- att den etniska, kulturella, språkliga och religiösa
mångfalden utvecklar och berikar det svenska
samhället,
- att kulturmöten innebär något ömsesidigt positivt,
- att rättigheter och skyldigheter enligt svensk lag
skall gälla för alla som bor i landet och
- att alla skall ges tillgång till språket och bör tilläg-
na sig det.
Fru talman! Sverige har alltid varit ett invandrar-
land. Under medeltiden var det tyska hantverkare och
köpmän som kom till Sverige. På 1600-talet införde
finländarna nya odlingsmetoder i svenska skogsbyg-
der. Under stormaktstiden inkallades skotska militärer
och vallonska smeder. Redan då fanns det spår av
trångsynthet och diskriminering. Judarna var inte
välkomna. Först 1772 tilläts judar att bosätta sig i
landet.
Under 1800-talet blev Sverige dock ett utvand-
ringsland fram till 1909. Över en miljon svenskar
utvandrade till Amerika, Kanada och andra länder.
1917-1918 infördes pass- och viseringstvång samt
krav på särskilt arbets- och uppehållstillstånd. Trots
detta blev invandringen till Sverige större än utvand-
ringen.
I slutet av andra världskriget inleddes en organise-
rad överföring av arbetskraft till vissa svenska in-
dustrier. Utbildad arbetskraft fick Sverige genom
överenskommelser med t.ex. Grekland, Italien och
Belgien.
År 1975 inleddes en ny epok i den svenska in-
vandrarpolitiken. Utgångspunkterna var jämlikhet,
valfrihet och samverkan. Huruvida den politiken har
lyckats kan diskuteras. I vart fall blev den omodern
med tiden.
Med regeringsskiftet 1994 inleddes en förnyelse
av den förda politiken. Invandringspolitiken skildes
från invandrarpolitiken. En integrationsminister ut-
sågs, och grunderna för en ny, modern, tidsenlig och
tydligare politik började ta form.
Den nya integrationspolitikens utgångspunkt är
den generella politiken och individens rätt och lika
rätt. Detta förutsätter dock nya tänkesätt, nya struktu-
rer och nya arbetssätt. Förslaget om att skapa en ny
integrationsmyndighet är ett steg i rätt riktning. Det är
bra! Det är kanske det viktigaste och modigaste som
regeringen föreslår i sin proposition.
Fru talman! I dag skriver vi historia när vi lämnar
den förbrukade invandrarpolitiken och går över till
integrationspolitik.
I min motion berör jag lokaliseringen av den nya
integrationsmyndigheten. Det finns flera motiveringar
till att det skulle vara förmånligt att ha myndigheten i
Tensta, Skärholmen eller Rågsved. Jag anger följande
tre motiveringar.
För det första kan myndigheten i sin helhet konti-
nuerligt och effektivt samarbeta med alla andra beslu-
tande myndigheter angående integrationsfrågor, frå-
gor som berör alla myndigheter.
För det andra är Stockholm invandrarnas metro-
pol. Här utvecklas och bearbetas förhandlingarna
snabbare, här finns invandrarnas centrala representa-
tion SIOS, Samarbetsorgan för invandrarorganisatio-
nerna i Sverige. Här finns olika föreningar från nästan
alla minoritetsgrupper som finns i Sverige och som
den nya myndigheten kan använda när det behövs.
Här kan den nya myndigheten träffa invandrarrepre-
sentanter och snabbt och effektivt studera, förändra
och utveckla de nya positiva idéerna.
För det tredje har lokaliseringen också ett oerhört
symbolvärde. Samtidigt föreslår utskottet inget ställ-
ningstagande i fråga om lokalisering. Därför åter-
kommer jag till den frågan vid annat tillfälle.
Fru talman! En annan fråga som jag tar upp i min
motion är Stiftelsen Invandrartidningen. Jag har själv
läst Invandrartidningen sedan 1967. Tidningen fyller
många funktioner. Den är skriven på olika invand-
rarspråk. Det är så vi får information om samhällsfrå-
gor. Tidningen ges ut även på lätt svenska sedan
1971-72. Nu är det dags att även Invandrartidningen
att utvecklas och förändras.
Jag tycker att utskottets förslag att Stiftelsen In-
vandrartidningen skall få bidrag under hela 1998 är
bra. Jag är övertygad om att Invandrartidningen
kommer att få ett tillräckligt andrum för att finna
andra sätt att tillgodose behovet av information hos
nya invandrare samt hos de gamla invandrargrupper
som inte behärskar det svenska språket så bra.
Fru talman! Min sista fråga som jag vill ta upp är
invandrarorganisationerna. När jag besökte SIOS
representanter med min partikamrat Paavo Vallius
fick jag och han en konkret fråga, nämligen: Vilken
roll kommer vi, alltså invandrarorganisationerna, att
spela när den nya integrationsmyndigheten kommer i
gång? Det är svårt att ge ett konkret svar men en sak
är klar: När den nya integrationsmyndigheten bildas
är det viktigt att se över dels vilken roll invandraror-
ganisationerna kommer att ha i samhället, dels vilken
ekonomisk hjälp myndigheten kommer att ge till
organisationerna för att klara målet för integration.
Invandrarorganisationerna är en del av den svens-
ka folkrörelsen, alltså en part som myndigheten måste
räkna med i den så viktiga integrationsprocessen. Alla
organisationer som bildas inom olika etniska grupper
måste få tillräckligt med ekonomisk hjälp så att de
kan leva upp till integrationsprogrammets mål.
Organisationerna kan bli en länk mellan flykting-
arna, nya svenskar och myndigheten. Där kan invand-
rarorganisationerna spela en viktig roll. Det gemen-
samma språket, kulturen och religionen underlättar för
invandrarorganisationerna att skapa trygghet mellan
invandrarna, nya svenskar, och samhället.
Jag vill framföra min tillfredsställelse till utskottet
över det mycket genomtänkta förslag som närmar sig
invandrarorganisationernas önskemål i fråga om re-
presentation i styrelser samt det ekonomiska bidraget
till invandrarorganisationerna.
Till sist vill jag påpeka att när den nya myndighe-
ten anställer personal är det viktigt att det anställs
personer med invandrarbakgrund.
Fru talman! Jag avslutar med att och yrka bifall till
utskottets förslag.