Fru talman! Vi behandlar nu betänkandet SfU6,
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrar-
politik till integrationspolitik. Låt mig börja med att
yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet och
avslag på samtliga motioner.
Betänkandet handlar om hur vi som bor och ver-
kar i Sverige skall förhålla oss i mötet med varandra.
Det kan tyckas självklart att vi skall möta varandra
med respekt och ha ett förhållningssätt där vi ser
varandra som likvärdiga individer med samma rättig-
heter och skyldigheter. Men den förändring som Sve-
rige präglas av visar att nya, komplexa samhällsfrågor
växer fram.
Det svenska samhället präglas i dag av en mång-
fald av etniciteter, kulturer, religioner, språk och
livserfarenheter. Hur tar vi vara på detta i arbetslivet,
i skolan, på dagiset, i kulturen och för övrigt i det
sociala livet? Vi måste se till att alla kulturer i vårt
land blir till dynamiska, kreativa delar i ett kulturellt
och socialt integrerat samhälle.
Men denna människosyn får inte alltid genomslag
i den praktiska och vardagliga verkligheten. Vi kan se
det i arbetslöshetsstatistiken, i bostadssegregationen, i
ett växande utanförskap och bristande delaktighet i
samhällets olika organisationer för stora invandrar-
grupper. Vi får ständigt rapporter om hur unga såväl
som äldre invandrare blir diskriminerade på grund av
sitt ursprung. Det har blivit ett vi-och-de-tänkande i
det svenska samhället. Det krävs en genomtänkt poli-
tisk strategi och nya politiska initiativ.
Utmaningen att komma bort från detta vi-och-de-
tänkande antar vi nu när utskottet lägger fram ett
betänkande där integrationspolitiken präglas av ett
synsätt som bygger på att den invandrade måste be-
traktas som en självständig individ och en fullvärdig
medborgare. I betänkandet och propositionen står
likaså att integration skall uppfattas som en ömsesi-
dig, utvecklande förändringsprocess som omfattar
hela samhället och inte som en process som innebär
en ensidig anpassning av de invandrade samhälls-
medborgarna.
Det är dessa realiteter, insikter och perspektiv som
ligger till grund för betänkandet. Det finns en stor
samsyn i utskottet om de nya integrationspolitiska
målen och i den beskrivning av problem som gett
upphov till att nya mål måste skapas.
Fru talman! Huvudinriktningen i den nya politiken
är att det endast är under de två första åren - i särskil-
da fall de tre första åren - som det skall finnas en
speciell politik för invandrare som grupp. De behov
som man därefter har som medborgare i det svenska
samhället skall tillgodoses inom den generella politi-
ken. Den måste på ett helt annat sätt än i dag utgå från
och spegla den etniska och kulturella mångfald som
finns i samhället. I den generella politiken har det
alltid funnits åtgärder för individer och grupper med
särskilda behov, och så skall det naturligtvis vara
även framöver.
Låt mig helt kort beröra de nya integrationspoli-
tiska målen. De är:
Lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett
etnisk och kulturell bakgrund.
En samhällsgemenskap med samhällets mångfald
som grund.
En samhällsutveckling som kännetecknas av öm-
sesidig respekt och tolerans och som alla oavsett
bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga
för.
Det integrationspolitiska arbetet skall särskilt in-
riktas på att ge förutsättningar för individers egen
försörjning och delaktighet i samhället, att värna om
grundläggande demokratiska värden, att verka för
kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter
samt att förebygga och motverka diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
1990-talet har karakteriserats av en minskad sys-
selsättning för samtliga personer i Sverige. Denna
utveckling är mer påtaglig för invandrarna. Utom-
nordiska medborgares deltagande i arbetslivet mins-
kade redan under 1980-talet, trots ett gott arbetsmark-
nadsläge. När konjunkturen och situationen på ar-
betsmarknaden försämrades under första hälften av
1990-talet förstärktes denna negativa utveckling. Det
finns alltså en mer långsiktig trend till ett försämrat
arbetsmarknadsläge för utomnordiska medborgare.
Förklaringarna är flera och komplexa.
Det förekommer även diskriminering inom ar-
betsmarknaden, vilket också bidrar till denna situa-
tion. Det är därför glädjande att den utredning som
har sett över lagen mot etnisk diskriminering - jag tog
del av pressmeddelandet i går - nu föreslår föränd-
ringar som innebär en skärpt lagstiftning.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till so-
cialförsäkringsutskottet pekat på att frågor som rör
invandrare finns med i flertalet av arbetsmarknadsut-
skottets politikområden. Arbetsmarknadsverkets mål
är att andelen utomnordiska medborgare i arbets-
marknadspolitiska åtgärder skall vara väsentligt större
än deras andel av de arbetssökande.
En fortsatt gynnsam utveckling av den svenska
ekonomin med en ökad ekonomisk tillväxt och en
allmänt förbättrad arbetsmarknadssituation är av av-
görande betydelse för att vi skall nå framgång i integ-
rationsarbetet.
Flera - jag tror samtliga - deltagare i debatten har
talat om det svenska språkets betydelse. Att kunna
förstå och tala svenska underlättar integrationen för
både den enskilde och samhället i stort.
Ansvaret för genomförandet av svenska för in-
vandrare, i dagligt tal kallat sfi, ligger på kommuner-
na. Sfi:n har under senare år varit föremål för
granskning. Bl.a. har Riksdagens revisorer uppmärk-
sammat en del brister i dagens sfi-utbildning. Rege-
ringen har uppmärksammat detta, och flera åtgärder
har vidtagits för att stärka sfi:n.
Undervisningen måste individualiseras på ett bätt-
re sätt, och för att resurserna skall utnyttjas så effek-
tivt som möjligt bör det ske en ökad samverkan mel-
lan kommunerna. Lärarhögskolan i Stockholm skall
verka som ett nationellt centrum för svenska som
andra språk och sfi. Skolverket bör få i uppdrag att
överväga behovet av en översyn av kursplanen. Lä-
rarutbildningen måste förändras och förbättras, och
det finns en parlamentarisk utredning med detta upp-
drag.
Fru talman! Det finns en motion som rör försko-
leklasser och hemspråk. Utskottet hänvisar i det sam-
manhanget i betänkandet till utbildningsutskottets
beredning. Jag har fått följande uppgifter med anled-
ning av deras behandling av frågan. Utbildningsut-
skottet lyfter över sexårsverksamheten från social-
tjänstlagen till skollagen och överför ansvaret från
Socialstyrelsen till Skolverket. Frågan om läroplan
och innehåll i förskoleklassernas verksamhet utreds,
och regeringen återkommer senare, troligen under
våren 1998, med förslag om läroplan. Jag förutsätter
att man då löser detta på ett positivt sätt.
Det har visat sig att valdeltagandet bland utländ-
ska medborgare sjunker. Tittar vi på andelen personer
med invandrarbakgrund i de politiska församlingarna
och i andra organisationer kan vi tyvärr konstatera att
de har liten och ibland ingen representation alls. Ut-
skottet anser att denna utveckling måste brytas, och
särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera invand-
rares delaktighet i samhällsutvecklingen. Det räcker
naturligtvis inte, utan vi har som medlemmar i ett
politiskt parti ett speciellt ansvar att nominera och
välja invandrare till olika uppdrag inom alla politi-
kområden.
Fru talman! Utskottet anser att myndigheter på
statlig och kommunal nivå har ett särskilt ansvar att se
till att information på det egna området verkligen når
olika grupper i samhället. Den nya myndighet för
integrationsfrågor som enligt betänkandet skall inrät-
tas bör ha det övergripande ansvaret för att följa upp
att ambitionerna verkligen uppfylls.
Som jag sade tidigare bör samhället ha vissa rikta-
de informationsinsatser till de nyanlända invandrarna,
och denna information bör så långt möjligt ges på
invandrarnas eget språk. Invandrartidningen, som i
dag har ett statligt stöd, har fyllt en viktig funktion för
många människor som har ett annat språk än svenska
som sitt modersmål. Utskottet delar regeringens upp-
fattning att det kan ifrågasättas om statligt stöd i an-
nan form än presstöd skall ges till tidningar för grup-
per som sedan länge är etablerade i Sverige. Med det
nya synsättet bör invandrare som varit länge i landet i
princip få sina behov tillgodosedda på samma sätt
som andra.
Utskottet anser därför att stödet till Invandrartid-
ningen kan avvecklas. Utskottet anser att omställ-
ningstiden - enligt propositionen skall bidraget upp-
höra den 30 april - är alltför kort. Invandrartidningen
har vid kontakt med utskottet informerat om hur man
tänker sig kunna klara sin nya situation, men i denna
förändringsprocess behöver man något längre tid.
Utskottet föreslår därför att Invandrartidningen får
behålla samhällsstödet under hela 1998, för att däref-
ter upphöra.
Vad gäller de speciella editioner som Invandrar-
tidningen gör på språk som representerar mindre
grupper i Sverige erfar utskottet att avvecklingen av
statsbidraget kommer att innebära en särskilt osäker
framtid. Eftersom regeringen har aviserat att den
ämnar tillsätta en utredning med uppgift att lägga
fram förslag om nytt bidragssystem för invandraror-
ganisationer anser utskottet att riksdagen bör ge i
uppgift åt nämnda utredning att undersöka möjlighe-
terna att invandrarorganisationer involveras i arbetet
med att sprida nyheter och information på andra språk
än svenska. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen detta till känna.
Fru talman! När Invandrarverket startade sin verk-
samhet på 1960-talet kom invandrare till Sverige
framför allt för att skaffa sig ett arbete. I dag ser in-
vandringen annorlunda ut. I dag handlar det framför
allt om flyktinginvandring. Det innebär också att
Invandrarverket har en annan karaktär på sina uppgif-
ter, att de nu till stor del handlar om att ge tillstånd
och utöva kontroll. Det förstärks nu ytterligare, efter-
som Invandrarverket har övertagit polisens tidigare
uppgift att ta hand om asylsökande direkt vid gränsen.
Utskottet anser att det är viktigt att det är en tydlig
skillnad mellan flyktingpolitik och integrationspolitik.
Den nya myndigheten har här en stor roll att spela.
Utskottet tillstyrker inrättandet av en ny myndig-
het. Det skall nu tillsättas en utredare som får i upp-
gift att förbereda och genomföra bildandet av en in-
tegrationsmyndighet.
Det finns i propositionen även ett förslag om att
Diskrimineringsombudsmannen skall inordnas i
myndighetens organisation. Utskottet anser att frågan
om ombudsmannens självständiga ställning inte är
tillräckligt utredd i den nya organisationen och av-
styrker därför förslaget i denna del.
Vi använder ofta begreppet invandrare som om
det rörde sig om en avvikande och homogen grupp,
men så är det ju inte. Den är lika heterogen som
svenskar som grupp. Säråtgärder riktade till invandra-
re som grupp skall enligt utskottet i framtiden endast
användas när detta är befogat. Utskottet anser att det
är endast under den första tiden i Sverige som det
finns anledning att ha en politik riktad till invandrare
som grupp. Under den första tiden har de flesta in-
vandrare mycket gemensamt. Flertalet har inte svens-
ka som modersmål, och de har inte kunskap om hur
det svenska samhället fungerar.
Det ansvarsförhållande som i dag finns mellan
staten och kommunen under invandrarnas första år
skall vara detsamma i den nya politiken. Det är alltså
staten som har det ekonomiska ansvaret, medan
kommunerna står för genomförandet.
Den nuvarande introduktionen måste dock förbätt-
ras. Den skall utgå från individens behov och förut-
sättningar, vilket innebär att den måste utformas i nära
samverkan med olika berörda parter. Ett samlat intro-
duktionsprogram blir här ett viktigt instrument, som
den invandrade måste följa och ha ett stort inflytande
över. Under tiden introduktionen genomförs bör
kommunerna betala ut introduktionsersättning till den
invandrade.
Ett annat område som har stor betydelse för att
integrationen skall få en positiv utveckling är bo-
stadspolitiken.Socialförsäkringsutskottet konstaterar
att segregation i storstäderna i första hand är en eko-
nomisk och social segregation och inte en segregation
på etniska grunder. Därför är det riktigt att tala om
särskilda insatser i utsatta bostadsområden och inte
särskilda insatser i invandrartäta områden.
Regeringen satsar i budgeten speciella resurser i
arbetet med att förbättra situationen i utsatta bostads-
områden. Även här får riksdagen anledning att åter-
komma när den aviserade bostadspolitiska propositio-
nen kommer och när Storstadskommittén har avslutat
sitt arbete.
Fru talman! Ett betänkande som egentligen inne-
håller förslag som berör samtliga utskott är svårt att
på kort tid kunna ge rättvisa åt. Fortsättningsvis blir
vårt uppdrag att bevaka att den generella politiken
verkligen tar ansats på ett bättre sätt än i dag för att nå
de integrationspolitiska målen. Vi skall ha ett samhäl-
le som är präglat av rätten till arbete, social trygghet
och ekonomisk rättvisa för alla oberoende av vilket
land man kommer från, eftersom det minimerar risken
för rasism och främlingsfientlighet.
Men det handlar också om att genom uthållig
opinionsbildning förändra fördomar och attityder. I
det solidariska samhället är alla en resurs. Människors
vilja och förmåga att bry sig om sina medmänniskor
är en stor tillgång, inte minst i kampen mot främ-
lingsfientligheten. Det är inte alltid lätt att leva nära
människor med andra vanor och traditioner, och
ibland blir det konflikter. Men tror man på solidarite-
tens betydelse blir det lättare att vara olika och ändå
kunna känna gemenskap.
Det handlar om hur medmänsklighet och sam-
hällsgemenskap skall överleva i en värld där länders
gränser suddas ut. I dag kan vi än mindre än tidigare
bygga vår samhällsgemenskap på att stänga ute och
hålla borta. I framtiden kommer framgångsrika sam-
hällen att vara de som möter omvärlden och männi-
skor med öppet sinne, nyfikenhet och kamratskap.
Jag yrkar än en gång bifall till hemställan i social-
försäkringsutskottets betänkande SfU6.