Fru talman! Rose-Marie Frebran säger att vi skulle
se det här som en parallell till jämställdhetsarbetet.
Det är väldigt mycket det synsättet som har präglat
vårt arbete med den här propositionen. Vi har dess-
utom konstaterat, och det gjorde också utredaren av
lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet, att jäm-
ställdhetslagstiftningen på det här området inte är bra.
Den behöver reformeras. Det steget har hon tagit i sin
utredning i och med den nya lagstiftningen mot etnisk
diskriminering i arbetslivet. Vi har alltså totalt sett
gått ett steg längre här, och det tycker jag är bra.
Sedan tycker Rose-Marie Frebran att det är bra att
det här ligger kvar i Invandrarverket. Invandrarverket
hanterar till 90 % invandrarfrågor - invandringsfrå-
gor, tillståndsgivning och polisiära frågor. Där skulle
alltså även samhällsfrågan, demokratifrågan och in-
tegrationsfrågan ligga. Det är omöjligt för en och
samma ledning att hantera båda sakerna. Tro mig, jag
vet från den tiden då jag jobbade på departementet
och hade hand om båda frågorna. Det var bara flyk-
ting- och asylfrågor och invandrarnas tillståndsfrågor
som var intressant. Resten fanns det aldrig tid att
jobba med. Det gick inte. Samma situation har vi haft
i Invandrarverket. Undanträngningseffekterna har
varit mycket tydliga genom åren. Integrationsproces-
serna, och även många människor som skall leva och
bo här, har fått lida för att vi inte har tagit det här
greppet förut.
Nu förändrar vi det här, precis som Rose-Marie
Frebran säger. Vi tar ett steg framåt, enligt min upp-
fattning, och försöker åstadkomma ett hanterbart
verktyg som vi kan använda i den här processen i
syfte att göra det bättre för de människor som i dag
inte är likabehandlade i vårt samhälle.