Fru talman! Jag noterade i det tidigare replikskif-
tet att Ulla Hoffmann inte tyckte att det var så trevligt
att bli kallad bihang. Det är lätt att förstå. De flesta av
oss vill väl inte det, även om många i likhet med mig
hellre vill bli kallade bihang än kommunist. Men man
kan förstå att Ulla Hoffmann är ledsen för detta.
Jag tänkte återkomma till frågan om omställ-
ningspension. På den punkten finns det två reserva-
tioner: en bra reservation från de borgerliga partierna,
reservation 3, där man yrkar om ett tillkännagivande
om att detta ska rättas till från den 1 januari, och en
mindre bra reservation från Vänsterpartiet, reserva-
tion nr 4. Där pekar man med ungefär samma formu-
leringar som i den borgerliga reservationen på att man
vill finna ekonomiskt utrymme tidigare än vad som
annars är planerat.
I ett läge där Vänsterpartiet har låtit sig klavbin-
das av möjligheten att få vara bihang får vi andra
fundera på hur vi bär oss åt för att hjälpa de männi-
skor som vi vill hjälpa. Då är det förstås så att Väns-
terpartiets reservation 4 inte är den bästa. Men från de
borgerliga partiernas sida avser vi att i omröstningen i
morgon bitti ändå stödja den reservationen. Röstför-
klaringen från vår sida är att vi gör det, inte för att
ändra vår uppfattning på minsta punkt - självfallet
står vi bakom vår egen reservation 3 - och inte för att
stödja Vänsterpartiet utan för att de människor som
under kommande år kommer att drabbas av det
grymma ödet att de blir av med sin maka, make eller
livskamrat ska få en bättre ekonomisk situation än om
vi hade fullföljt den voteringen i morgon.