Fru talman! Vi ska ju diskutera betänkandena 8
och 13 i dag, som flera talare har berört. De behandlar
bl.a. frågan om efterlevandepensionen. Jag har för
avsikt att börja mitt anförande med betänkande 13,
och jag återkommer sedan till betänkande 8.
Det kan vara på sin plats att först redogöra för vad
som ingår i efterlevandepensionen. Där ingår den
inkomstgrundande efterlevandepensionen, dvs. barn-
pension, omställningspension, särskild efterlevande-
pension och änkepension. För de fall där den avlidne
inte har tjänat in någon inkomstgundad pension, eller
tjänat in en låg sådan pension, ingår garantipension
och efterlevandestöd till barn.
Det har även gjorts en hel del förbättringar inom
efterlevandepensionen. Det känns väldigt bra att vi nu
kan åstadkomma förbättringar efter den svåra period
när statens finanser sanerades. Under saneringen
gjordes besparingar på alla områden - så även inom
efterlevandepensionen.
Bl.a. förkortades omställningsperioden till sex
månader från januari 1997. Åtgärden var en del av
saneringen av ekonomin. Den förkortade omställ-
ningsperioden berörde dock inte efterlevande med
barn under 12 år.
Regeringen har ansett att omställningsperioden på
sex månader i de flesta fall är för kort tid för att hinna
anpassa sig till en sådan förändring av familjesitua-
tionen som ett dödsfall innebär. En bred majoritet av
utskottets ledamöter delar denna uppfattning - vilket
jag har framfört från denna talarstol.
Därför är det glädjande att regeringen nu föreslår
att omställningsperioden ska förlängas i två steg, dels
från januari 2003 till tio månader, dels från 2005 till
tolv månader. Den senare förlängningen, från tio till
tolv månader, avser regeringen att senare återkomma
med förslag om.
För efterlevande med barn under tolv år kommer
omställningspensionen att utgå till dess yngsta barnet
uppnått tolv år ålder - precis som i dag.
För efterlevande med barn mellan 12 och 18 år fö-
reslår regeringen att omställningsperioden ska för-
längas med ytterligare ett år efter den inledande om-
ställningsperioden. Det innebär att omställningsperi-
oden förlängs till 22 månader från 2003 och till 24
månader från 2005.
Utskottet har även framfört i betänkandet att vi
förutsätter att regeringen återkommer med förslag till
riksdagen, om det visar sig ekonomiskt möjligt, att
tidigarelägga den aviserade förlängningen av om-
ställningspensionen.
Regeringen har även i propositionen uttalat att
barnpension i ett anpassat system för efterlevande-
pension ska utges oberoende om det samtidigt utges
efterlevandepension till vuxna. Regeringen föreslår
därför att den barnpension som enligt dagens över-
gångsregler utges med 15 % av den avlidnes egen-
pension ska höjas till 30 %. Jag upplever att denna
förbättring av barnpensionen inte har uppmärksam-
mats i så stor utsträckning.
Fru talman! I motion Sf19, yrkande 4, framhåller
Miljöpartiet att det allmänna försäkringssystemet bör
inrikta sig på att ge människor en grundtrygghet och
inte säkra uppnådd levnadsstandard. Miljöpartiet
pekar även på att barnpensionen kommer att vara
olika stor beroende på föräldrarnas inkomst.
Jag vill framhålla att det anpassade efterlevande-
pensionssystemet innehåller både en inkomstgrun-
dande efterlevandepension och ett grundskydd i de
fall den avlidne inte har tjänat in någon inkomstgrun-
dad pension eller har en låg sådan.
Ett system som enbart bygger på grundtrygghet
riskerar att leda till att efterlevande i många fall får en
kraftigt försämrad levnadsstandard i händelse av ett
dödsfall. Efterlevandepensionssystemet, liksom ål-
derspensionssystemet, bör vara inkomstrelaterat sam-
tidigt som det måste innehålla ett grundskydd. Efter-
levandepensionen bör ge ersättning för de inkomst-
bortfall som dödsfallet har inneburit för familjeeko-
nomin.
Ett dödsfall innebär en stor sorg för familjen, men
det skulle ytterligare försvåra för familjen om man
hastigt måste byta bostad på grund av att man inte
skulle kunna fortsätta att leva i den invanda miljön.
Detta skulle drabba barnen mycket hårt. Det är en
trygghet att kunna bo kvar i en invand miljö nära
anhöriga och vänner.
I samma motion från Miljöpartiet framhåller mo-
tionären i yrkande 6 att beräkningen av inkomstun-
derlaget kan slå hårt mot den som av någon anledning
inte har arbetat närmaste tiden före dödsfallet.
Fru talman! Underlaget för beräkningen av efter-
levandepensionen utgörs av den pensionsbehållning
som registrerats i det nya ålderspensionssystemet. I
detta underlag inräknas såväl pensionsgrundande
inkomster som pensionsgrundande belopp för barnår,
studier med studiemedel samt antagandeinkomst på
samma sätt som för förtidspensionärer. Som pen-
sionsgrundande inkomst räknas även ersättningar som
utges vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet
m.m. Dessa ersättningar beräknas även för förfluten
tid, fr.o.m. 1960 utom när det gäller studier som räk-
nas från 1995.
När inkomsten ska fastställas för framtiden, alltså
den s.k. antagandeinkomsten, ligger de fem senaste
årens inkomster som underlag. Det lägsta och det
högsta inkomståret räknas bort. Detta ger, i de flesta
fall, en rättvisande bild av genomsnittsinkomsten.
Fru talman! Änkepensionen har varit en fråga för
olika partiers engagemang sedan inkomstprövningen
av folkpensionsbeloppet infördes i april 1997. Beslu-
tet om att man skulle avskaffa änkepensionen fattades
i riksdagen långt före detta, redan 1989 med en gil-
tighet från 1990. Det skulle ha varit oskäligt att av-
veckla änkepensionen på en gång. Därför infördes
omfattande övergångsregler som innebär att änkepen-
sion kommer att beviljas och betalas ut under en lång
tid, kanske 20-30 år.
När riksdagen behandlade förslaget om inkomst-
prövning av folkpensionsdelen i änkepensionen i
december 1996 ansåg utskottet med hänsyn till nöd-
vändigheten av att få statens utgifter i balans att den
föreslagna inkomstprövningen av änkepensionen var
en del av saneringen av statens finanser.
Som framgår av propositionen finns det inte nu
några förslag eller bestämmelser om inkomstprövning
av änkepension eller garantipension till änkepension.
Skälet är att frågan bereds hos regeringen och att
avsikten är att man ska återkomma i samband med att
frågan om bostadstillägg till pensionärer prövas under
hösten. Det finns som kammarens ledamöter vet ett
nära samband mellan dessa frågor.
Fru talman! Regeringen har i vårpropositionen
anmält att man har för avsikt att i budgetpropositio-
nen till hösten lägga fram förslag som får betydelse
för den inkomstprövade änkepensionen. Bl.a. föreslås
att bostadstillägget till pensionärerna förbättras så att
den undre gränsen på 100 kr slopas och att den övre
gränsen på 4 000 kr höjs till 4 500 kr. Detta kan inne-
bära en förbättring för änkorna med drygt 4 000 kr
per år. Utöver detta har regeringen aviserat att 30
miljoner ska tillföras åtgärder inom änkepensionen.
När det gäller änkepensionen har de borgerliga
partierna, m, kd och fp, en gemensam reservation.
Alla reservanter står bakom yrkandet, att änkepensio-
nen ska återställas till det som gällde före april 1997.
Detta föreslås ska gälla från år 2001. Det är då intres-
sant att ta del av partiernas yrkanden i det yttrande
som vi i utskottet lämnade till finansutskottet över
vårpropositionen. Man kan konstatera att partierna
inte är överens om kostnaden för att återinföra änke-
pensionen. Man har inte kommit fram till likartade
siffror. Det skiljer ganska mycket, skulle jag vilja
säga.
När det gäller socialförsäkringsutskottets betän-
kande nr 8 är det en stor majoritet bakom utskottets
ställningstagande. Det finns två reservationer, båda
från v och mp.
Reservanterna anser att Genomförandegruppen
har arbetat bakom lyckta dörrar. Jag delar inte riktigt
den uppfattning som reservanterna har framfört. Ett
så omfattande arbete som att ta fram ett nytt ålder-
spensionssytem är inget som man kan klara av på en
kort tid. Det är fem partier som har stått bakom upp-
görelsen, och det är självklart att en principöverens-
kommelse som ska vårdas också innebär ett grannla-
ga arbete som måste få ta sin tid.
Jag tycker att arbetet har präglats av en vilja att
komma fram till en lösning, och jag delar inte reser-
vanternas uppfattning att frågan inte har kunnat dis-
kuteras öppet. Det har redovisats vilka frågor som har
varit utestående, och då har dessa frågor kunnat dis-
kuteras. De som står bakom överenskommelsen har
naturligtvis kunnat framföra synpunkterna till repre-
sentanter i Genomförandegruppen. Andra som har
stått utanför har naturligtvis kunnat bedriva opinion.
Jag vet inte hur reservanterna skulle ha hanterat
en fråga som olika partier ska enas om, men det får vi
kanske veta.
Den andra reservationen berör barnår för förfluten
tid. Utskottet har tidigare behandlat liknande motio-
ner, och då liksom nu anför utskottet att det i första
hand är föräldrar till små barn som bör komma i fråga
för barnår. Jag vill ändå säga att jag kan ha förståelse
för den uppfattning som framförs i motionerna. Man
kanske kan hävda att föräldrar till ett adoptivbarn,
som när det kommer till Sverige är mellan fem och
tio år, inte har samma behov av att ta hand om barnet
som föräldrar till ett yngre barn. Men det kan i vissa
fall finnas traumatiska upplevelser som fordrar större
insatser från adoptivföräldrarna.
Utskottet anser att de påfrestningar för både barn
och föräldrar som en adoptivsituation innebär och
som kan leda till bortfall av förvärvsinkomst för för-
äldrarna motiverar att frågan övervägs på nytt. Majo-
riteten i utskottet anser att detta i första hand är en
uppgift för Genomförandegruppen och förutsätter att
Genomförandegruppen utan något särskilt påpekande
på nytt ska pröva frågan om adoptivföräldrarnas rätt
till pensionsgrundande belopp för barnår i dessa fall.
Fru talman! Det har förts en debatt också om den
övergångsvisa garantipensionen. Den planerades att
införas år 2001, men i och med de tekniska svårighe-
terna är det inte möjligt att införa den förrän år 2003.
Om reformen skulle ha genomförts 2001 skulle
den ha inneburit en liten ökning av pensionen för
pensionärerna. Men, fru talman, regeringen lägger i
dag fram en proposition om att ATP-delen i ålder-
spensionen ska följsamhetsindexeras fr.o.m. år 2002.
I det framtida ålderspensionssystemet ska ju pensio-
nen räknas om med ett inkomstindex på 1,6 %.
I den nu framlagda propositionen föreslås att en
lägre norm ska användas för år 2002, bl.a. för att den
allmänna pensionsavgiften dras ifrån innan den pen-
sionsgrundande inkomsten fastställs. För att inte detta
ska få genomslag i pensionerna för år 2002 ska nor-
men vara minus 0,4. Det innebär att pensionerna
kommer att räknas upp med hänsyn till den ekono-
miska utvecklingen. Och som vi vet så är den ekono-
miska utvecklingen god, vilket innebär att pensionä-
rerna kommer att få ett tillskott.
Vi får säkert anledning att återkomma till denna
proposition, men det kändes angeläget att kunna läm-
na dessa upplysningar som även berör de frågor som
vi behandlar i dag.
Fru talman! Med dessa positiva besked som gäller
efterlevandepensionen i betänkande 13 liksom den
enighet som finns när det gäller betänkande 8 yrkar
jag bifall till hemställan i båda betänkandena och
avslag på samtliga reservationer.