Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa frågor om det nya pensionssystemet samt efterlevandepensioner och efterlevandestöd

BIRGITTA CARLSSON (c), 2000-05-30 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Med jämna mellanrum debatterar vi

här i riksdagen ett av våra viktigaste grundtrygghets-

system, pensionssystemet. Pensionssystemet svarar

för alltfler svenskars ekonomiska försörjning. Ande-

len personer som varje månad erhåller sin försörjning

via pension ökar, och som befolkning blir vi allt äld-

re. När 40-talisterna nu närmar sig pensionsåldern vet

vi att det kommer att bli ännu fler. Med tanke på hur

stor andel av vårt lands befolkning som är beroende

av detta trygghetssystem är det väldigt viktigt att

detta system är långsiktigt och hållbart över tiden.

För sex år sedan tog vi beslutet om riktlinjerna för

det nya pensionssystemet, och för två år sedan tog vi

beslutet, och nu är arbetet med det nya systemet i

gång. Det har ju varit en del inkörnings- och da-

taproblem under resans gång, men enligt uppgift till

socialförsäkringsutskottet från Riksförsäkringsverkets

generaldirektör Anna Hedborg vid hennes senaste

besök i utskottet går det nu som på räls. Vi har alla nu

fått våra orange kuvert där vi kan ta del av hur vår

egen pension kommer att se ut.

I höstas sköt regeringen upp införandet av garan-

tipensionen. Alla låginkomstpensionärer skulle ha fått

en förbättring om garantipensionen införts som plane-

rat. Regeringens passivitet medförde att pensionärer-

nas berättigade krav på kompensation uteblev. Den

nu föreslagna höjningen av bostadstillägget för pen-

sionärer kan inte betraktas som en kompensation för

den fördröjda garantipensionen. Höjningen ger inte

heller kompensation till alla pensionärer.

Vi i Centerpartiet anser att alla pensionärer har

drabbats av fördröjningen av garantipensionen, och

därför bör de pensionärer som skulle fått en ekono-

misk förbättring via garantipensionen kompenseras.

Centerpartiet har föreslagit en höjning av pen-

sionstillskottet med 3 000 kr om året i stället för re-

gelförändringar inom BTP.

När vi i dag debatterar betänkandet SfU8, Vissa

frågor om det nya pensionssystemet, är det ett antal

motioner från den allmänna motionstiden som av-

styrks. Jag vill kommentera några motioner från

Centerpartiet.

Vi har i en motion lyft fram frågan om flexibel

pensionsålder. Den frågan ingår i det nya pensions-

systemet, och de ekonomiska förutsättningarna för

detta är reglerade där. Men det finns ingen arbets-

rättslig rätt att för den som så önskar använda flexibi-

liteten i det nya pensionssystemet. Attityden till äldre

arbetstagares medverkan på arbetsmarknaden måste

förändras, så att möjligheten att senarelägga pensio-

neringen, för den som så önskar, blir en realitet.

I den ekonomiska vårpropositionen anges i fi-

nansplanen att regeringen under året avser att föreslå

en lagstiftning som innebär att ingen ska tvingas sluta

sin anställning före 67 års ålder. Och med det löftet

avvaktar vi detta förslag.

Det är också några frågor i det här betänkandet

som vi har utgått från att Genomförandegruppen

kommer att jobba vidare med. En av de frågorna är

att adoptivföräldrar ska ha större möjlighet än i dag

att få rätt till pensionsgrundande belopp för barnaår.

I ett uppsamlingsbetänkande som detta är det

ganska stor variation mellan motionsyrkandena. I en

av Centerpartiets motioner från allmänna motionsti-

den som handlar om arbetsmarknadspolitik har vi ett

yrkande som hamnat just i det här betänkandet. Där

beskriver vi vikten av att även mitt i livet kunna satsa

på utbildning. För att kunna finansiera detta har vi

föreslagit att man från premiereserven skulle kunna

låna pengar för detta ändamål.

Utskottet är tveksamt till detta. Anledningen till

att jag inte reserverat mig till förmån för vår motion

är att det sedan motionen skrevs har hänt en del på

det här området. Bl.a. har regeringen i sitt budgetför-

slag avsatt 3 miljarder för reducerad skatt vid kom-

petensutveckling i arbetslivet under perioden 2000-

2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig kompe-

tensutveckling i arbetslivet, vilket kan öka individens

möjligheter att välja och byta arbete. Ett system för

individuell kompetensutveckling i arbetslivet som vi i

Centerpartiet förordar kommer nu att utredas, och

därför nöjer jag mig med ett särskilt yttrande.

Fru talman! Nästa motion handlar om lagen om

inkomstgrundad ålderspension, där rätt till pension

inte tjänas in före det år då den försäkrade fyller 16

år. Det vi i denna motion anser felaktigt är att den

som är under 16 år är skyldig att erlägga egenavgift

för inkomst från förvärvsarbete utan att förmånsrätt

erhålls. Det kan upplevas som orättvist att betala in

avgift till pensionssystemet utan att detta senare kan

räknas in i livsinkomsten. Jag utgår från att Genomfö-

randegruppen också beaktar denna fråga i senare

ställningstagande.

Fru talman! Så går jag över till nästa betänkande,

SfU13, Efterlevandepensioner och efterlevandestöd

till barn. I betänkandet behandlas förslag till föränd-

ringar av efterlevandepensionen med anledning av

flerpartiöverenskommelsen om det reformerade pen-

sionssystemet.

Fru talman! Änkepensionen infördes ursprungli-

gen för att ge kvinnor möjlighet till ekonomisk för-

sörjning om mannen avled innan hon hade rätt till

egen ålderspension. Den tillkom i en tid då det var

ovanligt att kvinnor förvärvsarbetade och då mannen

oftast var ensam familjeförsörjare. I slutet av 1980-

talet beslöt riksdagen att avveckla änkepensionen och

införa en efterlevandepension. Övergångsbestämmel-

serna för den gamla änkepensionen innebär att det

gamla systemet kommer att finnas kvar många år

framöver.

Efterlevandepensionerna måste anpassas till det

reformerade ålderspensionssystemet. I det nya pen-

sionssystemet blir pensionen baserad på livsinkomst,

och dagens folkpension och ATP ersätts av en in-

komstpension och premiepension. Pensionstillskottet

och det särskilda grundavdraget ersätts med garanti-

pension.

Den 1 januari 1990 infördes den s.k. efterlevande-

pensionen, som innebär att kvinnor och män får

samma stöd. Det består av en omställningspension

under sex månader som kan förlängas under vissa

förutsättningar. Regeringen föreslår i propositionen

att omställningsperioden ska förlängas till tio måna-

der den 1 januari 2003. Vi i Centerpartiet har vid ett

flertal tillfällen motionerat om att omställningsperio-

den är för kort och att den måste förlängas. Vi anser

att perioden bör vara tolv månader och att förläng-

ningen ska ske nu och träda i kraft senast den 1 janua-

ri 2001.

Debatten

Hämtad sida: 40

40 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA CARLSSON (c): Vissa frågor om det nya pensionssystemet samt efterlevandepensioner och efterlevandestöd (2000-05-30) — PRESS0