Fru talman! Det är intressant om det inte är någon skillnad mellan socialdemokratiskt styrda och borgerligt styrda kommuner. Men hur är det med alla högtidstal om vikten av heltid? Har Socialdemokraterna inte gjort mer än så?
Man kom inte fram inom Kommunal, säger Lars Lilja. Ja, men vem är motparten? Det är till övervägande del socialdemokratiska kommunalråd och landstingsråd. Det är Lars Liljas kompisar. Det är det som är intressant. Men att en småföretagare med en liten verksamhet ska tvingas lära sig 14 sidor ny lagtext, bara för att Lars Liljas kolleger i Västerbottens läns landsting inte förmår leva upp till de högtidstal han själv står här och håller i kammaren, är ju skandal. Lars Lilja tror att de förstår hur en småföretagare känner det när den stora boven, politikerna, ålägger honom att lära sig 14 sidor ny lagtext.
Problemet är att jag tror att Lars Liljas politik leder till färre jobb för kvinnor och män. Därmed inte sagt att vi inte har ett problem med många kvinnor, och även män, som vill jobba mer än de får göra. Men vi har också många som inte får jobba alls, som vill in på arbetsmarknaden. Det handlar om en till en och en halv miljon människor som av olika skäl är utestängda från arbetsmarknaden. Det är det verkliga problemet.
Då är frågan: Är metoden för att lösa det problemet att införa ännu fler nya regler än de 1 800 som Lars Lilja stiftat sedan 1998, eller är det att ha färre regler, att lita mer på arbetsmarknadens parter och skapa bättre villkor för småföretagsamhet samt en bättre opinionsbildning kring attityder, jämställdhetsfrågor och liknande och på den vägen lösa problemet?
Det är metodvalet vi diskuterar. Lars Lilja väljer uppifrånperspektivet - lagstiftning, krångel - i stället för att sopa upp framför egen dörr.