Fru talman! Jag ska till att börja med göra två reflexioner. Jag börjar med den senaste talaren Margareta Andersson. Hon undrade om vi någonsin hade varit arbetslösa innan vi kom hit. Ja, jag har varit det. Jag gick till arbetsförmedlingen i Lund. Men det tog lite lång tid, så jag skaffade ett jobb innan jag hade kommit till den första intervjun då jag skulle frågas ut om vad jag ville göra. Men det var på det glada 80-talet. Jag förmodar att det är en helt annan situation för ungdomar i dag.
Jag tycker att det är viktigt och bra att Margareta Andersson tar upp just ungdomsarbetslösheten eftersom ett av problemen som nu finns på den svenska arbetsmarknaden är den ökande ungdomsarbetslösheten. Då finns det mycket som man kan göra. Det viktigaste av allt är givetvis att det skapas fler jobb totalt sett. Där har majoriteten här i riksdagen i form av Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet lagt fram flera förslag på hur man kan skapa fler jobb.
Jag tycker också att det är viktigt att ta fram förslaget om lärlingsplatser. Det är något som jag och Miljöpartiet stöder fullt ut.
Samtidigt kan jag inte riktigt förstå de tidigare talarna som målar väldigt mörka väggar när det gäller hur problemen med arbetsrätten hör samman med att starta företag.
I går kväll tog man på nyheterna upp rapporten om att Sverige ligger fyra i tillväxtligan. Jag tror att det kallades tillväxtligan. Är det ett så stort problem då? Uppenbarligen är det inte det. Det skapas arbete i Sverige i dag. Vi har en hög tillväxt. Och även om jag som miljöpartist kan ha synpunkter på hur detta tillväxtmål egentligen räknas ut så är det ett faktum. Det börjar snurra mer, och jag är helt övertygad om att det kommer fler arbeten, och det kommer också att gynna ungdomarna i Sverige.
En annan viktig fråga som tas upp i detta betänkande om arbetsrätt är givetvis de tidsbegränsade anställningarna och alla de anställningsformer som finns i dag. Det är uppenbart så att företag i dag systematiskt utnyttjar systemet med provanställningar, projektanställningar och så vidare på ett sätt som kanske inte var tänkt från början.
I vissa situationer är det kanske bra med tidsbegränsade anställningar, till exempel när det gäller ungdomar som ska kunna jobba i vården. Men samtidigt måste vi slå fast att bruket av visstidsanställningar i dag har gått över styr. Över 500 000 svenskar lever i dag under dessa otrygga anställningsformer. Främst kvinnor och unga inom LO-kollektivet är utsatta för dessa anställningsformer. Det är naturligtvis en otrygghet för dessa personer. Man har en otrygg anställning och vet inte hur länge anställningen kommer att pågå. Man kanske har problem med ekonomin, man har svårare att få banklån, och man har svårare att få hyreskontrakt och så vidare. Det är klart att vi måste ta denna otrygghet på allvar. Det är vår uppgift här i riksdagen.
Därför är det förslag som vi tillsammans med Socialdemokraterna och Vänstern nu har tagit fram ett viktigt steg framåt för att skapa tryggare anställningsformer. Det är också bra därför att det är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna under denna mandatperiod eftersom det är just kvinnorna som är de mest utsatta när det gäller dessa anställningsformer. Genom att lägga fram detta förslag som nu håller på att granskas i Lagrådet och som kommer som en proposition förhoppningsvis i nästa vecka tar vi ett stort steg framåt för jämställdhetsarbetet i Sverige.
Innebär detta nya lagförslag att det blir jobbigt för företagen? Nej, jag tror inte det. Jag är helt övertygad om att företagen i Sverige vill ha fasta spelregler. De ska veta vad som gäller. Och detta innebär framför allt för de små företagen en regelförenkling. I stället för elva olika anställningsformer blir det nu fyra. Det är mycket enklare. Dessutom, som Camilla Sköld Jansson var inne på tidigare, är regelverket dispositivt. Man kan alltid göra förbättringar utifrån de lokala förutsättningarna och de olika branscherna. Det är väldigt viktigt att komma ihåg.
Sedan kommer vi till den regelbundet återkommande frågan om tvåpersonsundantaget. Detta drev vi från Miljöpartiet tillsammans med de fyra borgerliga partierna igenom för några år sedan, och det infördes 2001. Kritiken var massiv från vissa fackliga företrädare och från två av riksdagens partier, nämligen Socialdemokraterna och Vänstern. Då handlade kritiken huvudsakligen om urholkning av anställningstryggheten. Blev det så? Svaret på den frågan är uppenbarligen nej. Precis som Stefan Attefall sade har ju regeringen inte tillsatt någon utredning för att se över just hur hemskt det blev med anställningstryggheten.
På senare år har i stället kritiken mer kommit att handla om att tvåpersonsundantaget i LAS påstås öppna för diskriminering av föräldralediga, något som skulle drabba framför allt unga kvinnor. Resonemanget går i korthet ut på att senare anställda undantas från turordningsreglerna för att arbetsgivaren ska kunna säga upp kvinnliga anställda som är gravida eller som precis har fått barn. Skälet till att göra det skulle enligt kritiken vara att arbetsgivare antar att den anställda kvinnan efter barnafödandet inte kommer att engagera sig lika hårt i jobbet som före barnets nedkomst. Det finns dock inga som helst bevis för att detta skulle vara något som i större utsträckning drabbar föräldralediga som jobbar i småföretag som berörs av undantagen i turordningsreglerna. Det finns exempel på diskriminering av föräldralediga på såväl stora som små arbetsplatser. Det är knappast tvåpersonsundantaget som är problemet utan snarare att föräldralediga generellt diskrimineras på arbetsmarknaden.
Vi från Miljöpartiet har länge ansett att det generella skyddet för föräldralediga ska skärpas. Vi vill att mammor och pappor ska slippa oroa sig för att bli av med jobbet eller komma efter i lön på grund av att de är hemma med sina barn. Är man borta från jobbet under några år förlorar man i fråga om löneutveckling.
Vi gjorde ett tillkännagivande tillsammans med de fyra borgerliga partierna för något år sedan om att man ska ta fram ett förslag för att just förhindra att föräldralediga diskrimineras. Nu finns det ett sådant förslag. Det läggs på riksdagens bord i nästa vecka. Det innebär att en föräldraledig inte ska missgynnas vad gäller löne- och kompetensutveckling under den tid som man är borta från jobbet för att ta hand om sina barn, ett så kallat missgynnandeförbud.
Med de här ändringarna finns det alltså ingen kritik kvar mot tvåpersonsundantaget. Jag hoppas därför att s och v vid omröstningen i dag lägger ned sina röster då de inte har fler argument i den frågan.
Frågan om rätt till heltid och rätt till deltid har diskuterats här i kammaren. Jag delar uppfattningen att detta är ett stort problem. Jag förstår inte varför kvinnor som jobbar på Lindex ska vara deltidsanställda medan de - män - som jobbar i elektronikbutiken bredvid är heltidsanställda. Jag förstår inte detta. Detta är orimligt. Just därför måste vi göra någonting åt det.
Jag tycker också att det är viktigt att vi som anställda ska ha rätt till deltid därför att det handlar om våra prioriteringar som enskilda människor. Jag ska kunna välja hur mycket jag ska jobba. Då måste det också finnas en rätt till deltid.
Carl B Hamilton, vem är det som hotar? Ja, jag tror att de fyra borgerliga partierna i vissa frågor hotar kollektivavtalen. Men det största hotet är trots allt EU - där delar jag Camilla Sköld Janssons analys och diskussion tidigare. Det är det som är det stora hotet, vilket jag tycker att vi måste ta på allvar.
Jag har, fru talman, naturligtvis skrivit många bra reservationer utifrån Miljöpartiets motioner i ärendet. Men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 5 under punkt 5. Övriga tror jag att vi har röstat om minst två gånger tidigare här i kammaren så jag kan väl titta på voteringslistorna från tidigare år i de ärendena. Därmed slipper vi senare använda kammarens tid till det.