Fru talman! Den principiella deklarationen från
kommunikationsministern om att trafikpolitiken är
mycket mer än SJ är naturligtvis en riktig och bra
utgångspunkt. Det har också tidigare sagts i ett inter-
pellationssvar att rättvis konkurrensneutralitet mellan
olika trafikslag faktiskt också kan gynna SJ. Jag tror
att det är viktigt att se till helheten. Det är inte det
samma som att utelämna sund konkurrens.
Det är dock ingen tvekan om att SJ har varit oför-
siktig med sin prispolitik. Priserna har höjts, och inte
minst andraklassresenärerna har avstått från att åka.
Det har blivit allt färre som har rest med de miljövän-
liga tågen, och alltfler tåglinjer kan då ifrågasättas.
Jag tog upp den strategiska linjen Köpenhamn-
Göteborg-Oslo, där det skulle få mycket negativa
konsekvenser om inte sträckan Göteborg-Karlstad
längre var personförande. Det skulle drabba såväl
värmlänningar som människor i landskapet Dalsland,
i Älvsborgs län och i delar av Bergslagen. SJ råder
naturligtvis inte över alla omständigheter. Man kan
också titta på banavgifterna och se om dessa ligger på
en rimlig nivå osv.
Fru talman! Jag tror att det finns några saker som
vi behöver slå fast.
För det första: att vi lever upp till de trafikpolitis-
ka målen.
För det andra: att vi ser till den nationella, men
också till den internationella och då främst den nor-
diska, infrastrukturens totala utveckling.
För det tredje: att vi främjar den sunda konkurren-
sen.
För det fjärde och sista: att vi inte spelar ut järn-
vägstrafiken mot andra, i Sverige helt nödvändiga,
komplement av andra trafikslag. För persontranspor-
ter är bilen det helt dominerande.