Fru talman! Elisa Abascal Reyes har frågat mig
om jag avser att styra över medel från satsningar på
person- och lastbilstrafik till investeringar i järnvägs-
trafik, samt på vilket sätt jag avser att uppfylla det av
riksdagen och regeringen antagna koldioxidmålet,
som motverkas i och med en ökad andel person- och
lastbilstrafik på järnvägens bekostnad.
I det trafikpolitiska beslutet 1988 undantogs järn-
vägen från ambitionen om ett fullt kostnadsansvar. I
propositionen sägs att det totala kostnadsansvaret
endast delvis kan tillämpas på järnvägstrafiken, då det
på järnvägsområdet saknas förutsättningar för att
inom ramen för ett fullt kostnadsansvar finansiera
infrastrukturen, men att principen om ett fullt kost-
nadsansvar bör iakttagas så långt som det är möjligt.
Frågan om kostnadsansvaret kommer att utgöra en av
de viktigaste delarna av det trafikpolitiska beslutet
1998.
Statskontoret har studerat utvecklingen av järnvä-
gens konkurrenskraft under åren 1989-1995 och drar
följande slutsatser. SJ har under 1990-talet i stort
lyckats behålla marknadsandelarna för persontrafik
till en tillfredsställande lönsamhet genom en kombi-
nation av realprishöjningar och produktivitetsförbätt-
ringar. Konkurrenskraften för persontrafiken som
helhet bedöms ha stärkts. Godstrafiken förlorar mark-
nadsandelar eller kan bara behålla dem genom att
kraftigt sänka priserna, beroende på konkurrensnack-
delar eller på produkt- och kvalitetsproblem. Proble-
men leder till olönsam verksamhet, trots starkt positiv
produktivitetsutveckling. Konkurrenskraften för
godstrafik är fortsatt svag.
Försämrade resultatnivåer för 1996 beror i stor del
på följande: Det har skett en konjunkturavmattning,
som främst påverkar godssidan. Det har blivit ett
kraftigt ökat utbud av X 2000-avgångar, vilket leder
till ökade kostnader som inte matchas av motsvarande
ökning av intäkter på grund av låg beläggning. Det
har blivit kostnader för omfattande investeringar i
rullande material. Kvalitetshöjningar i produktionen
har skett på bekostnad av sämre marginaler.
Regering och riksdag lägger fast de ekonomiska
villkoren och målen för SJ:s verksamhet. En viktig
utgångspunkt är att SJ skall driva sin verksamhet efter
affärsmässiga principer. En kraftig förbättring för att
kunna erbjuda uthålliga miljövänliga järnvägstrans-
porter är just tillgången till ett effektivt och ekono-
miskt starkt järnvägsföretag. SJ:s bidrag till mil-
jövänligare transporter är att producera konkurrens-
kraftiga och attraktiva transporter.
År 1993 tog riksdagen ett inriktningsbeslut som
innebar att järnvägens infrastruktur skulle byggas ut
och moderniseras till en standard som innebär att
järnvägstrafiken kan konkurrera med andra transport-
slag. Sedan 1993 har anslagsmedel för i storleksord-
ningen 25 miljarder kronor investerats i nya järnvä-
gar. En anpassning till snabbtågstrafik och en hög
standard för järnvägens godstrafik var prioriterade
områden i detta beslut. Ett viktigt skäl för satsningen
är att öka transportsektorns miljöanpassning. Till
följd av satsningarna har restiden för snabbaste tåg
mellan Stockholm och Göteborg reducerats från cirka
fyra till tre timmar. Restiden mellan Stockholm och
Malmö kommer att bli fyra timmar under 1997. Lik-
nande förändringar kommer att uppnås på trafiken till
Sundsvall.
Genom snabbtågen går nu tågresan betydligt
snabbare än bilresan i många relationer. Nya markna-
der har därmed öppnats för SJ. En viktig uppgift för
framtidens SJ är att utnyttja dessa fördelar på bästa
sätt.
I underlaget till det förslag till infrastrukturbeslut
som Kommunikationskommittén har lagt fram för
åren 1998-2007 har det beräknats att det är möjligt
för järnvägsresandet att öka med 70 % under denna
period. Ökningen beror främst på de nya tekniska
möjligheter som järnvägen nu kommer att få. Det är
regeringens avsikt att miljöanpassningen av transport-
sektorn skall fortsätta.
En parlamentarisk kommitté har tillsatts med upp-
drag att utarbeta en nationell plan för kommunikatio-
nerna i Sverige. Kommittén skall bl.a. med utgångs-
punkt från 1988 års trafikpolitiska beslut ge förslag
till nationell plan för kommunikationerna som skall
medverka till att man uppnår ett miljöanpassat trans-
portsystem samtidigt som trafiksäkerhet, långsiktigt
hållbar tillväxt samt regional balans skall främjas.
Regeringen kommer att överväga ytterligare åt-
gärder när pågående arbete har avrapporterats.