Fru talman! Detta betänkande om genteknik har
föranletts av ett par motioner. Den ena, folkpartimo-
tionen Jo509, är ganska rimlig i sin framställan med
tanke på den oklara ansvarsfördelningen mellan Gen-
tekniknämnden och Statens medicinsk-etiska råd då
det gäller genteknikfrågor.
Den andra, Jo503, en miljöpartimotion, har jag
däremot svårt att förstå. Den tycks ha som syfte att
förhindra genteknisk forskning och dess implikationer
på växtförädling och husdjursförädling.
Utskottet har följaktligen i sin höga vishet i betän-
kande JoU11 också avstyrkt de flesta yrkandena,
förutom det som på sätt och vis sammanföll med
folkpartiyrkandet.
Men det kvarstår ett yrkande, nr 8. Vi moderater
tycker att utskottet går alltför långt i sin iver att till-
mötesgå detta. Det gäller omfattningen av märkning-
en. Majoritetens skrivning kan vi inte tolka på annat
sätt än att man vill ha en mycket långtgående märk-
ning av en produkt som innehåller någon ingrediens
som i något tidigare led förädlats med hjälp av gen-
teknik.
Låt mig först slå fast att vi ser gentekniken som ett
värdefullt komplement till konventionell förädling
och avel. Sådan bedrivs traditionellt genom att man
väljer ut individer med egenskaper som man efter-
strävar, vilka sedan genom korsning och ytterligare
urval kan förstärkas - allt enligt gamle Mendels lagar.
Dessa metoder har använts mer eller mindre medvetet
alltsedan människan tog jord och djur i sin tjänst.
Detta är också en form av genmodifiering, om än
långsam och med ett litet mått av precision.
Med det som vi menar med genteknik kan detta
förädlingsarbete göras mycket snabbare, med mycket
större precision och med mindre åtgång av försöksma-
terial.
Att det finns en rädsla för att avancerad genteknik
kan användas på ett felaktigt sätt eller för ett dunkelt
syfte måste vi självfallet ta på största allvar. Fel till-
lämpad kan gentekniken leda till att oönskade effekter
uppstår. Här har samhället givetvis en skyldighet att
se till att så inte sker.
Jag menar att vi i den lagstiftning som vi införde
1994/95 också har tagit detta ansvar genom den om-
fattande myndighetsgranskning och tillståndsapparat
som vi i dag har. Låt vara att antalet myndigheter
kanske har blivit litet väl stort och att ansvarsfördel-
ningen dem emellan kanske är något oklar i en del
fall. Sådant måste givetvis rättas till där det går. Men i
grunden menar jag att vi har byggt upp ett system som
borde inge den störste skeptiker full trygghet då det
gäller tillämpningen av genteknik.
Jag menar att det är oerhört viktigt att vi inte vält-
rar över ansvaret att bedöma eventuella risker med att
förtära en viss produkt på konsumenten, som inte
alltid har tillräcklig kunskap att bedöma på vilket sätt
en produkts egenskaper har förändrats och följaktligen
om det verkligen är förenat med en hälsorisk att förtä-
ra den.
Jag ser faktiskt här en fara i en alltför långtgående
märkning. Att det kan finnas ett intresse av att märka
direkt förändrade produkter kan vi ha förståelse för.
Detta motsätter vi oss inte heller, vilket framgår av
vår reservation. Men då man genom genteknik endast
förändrat produktens jordbruksmässiga eller andra
produktionsmässiga egenskaper utan att själva pro-
dukten som sådan påverkats tycker vi inte att detta
behöver framgå av någon märkning. Det kan lätt bli
ganska förvirrande och ge ett intryck av att produkten
som sådan kan vara hälsovådlig eller skadlig på något
annat sätt.
Låt mig ta ett exempel. För närvarande pågår, vil-
ket tillstånd lämnats för, förädling av sockerbeta som
syftar till att få fram resistens mot ett ogräsbekämp-
ningsmedel som är mindre miljöbelastande än de som
för närvarande används. Produkten kristalliniskt sock-
er påverkas inte av resultatet av denna förädling.
Ännu mindre påverkas den mjölk som producerats av
den ko som ätit av den ensilerade blasten efter denna
sockerbeta, eller den kaka som bakats med detta sock-
er och med denna mjölk som ingredienser. Ändå
tolkar jag utskottsmajoritetens skrivning som att det är
just sådan märkning man efterlyser.
Fru talman! Jag ser i förlängningen hur snart sagt
varje produkt som säljs i en livsmedelsbutik bär
märkningen "genmodifierad", även om det fortfaran-
de kanske handlar om en relativt liten andel växter
och djur och en ytterst liten andel av produkten som
förädlats med sådan teknik. Det blir ganska snart en
multiplikatoreffekt om kravet på märkning drivs allt-
för långt. Risken finns att det går inflation i märk-
ningen och att den då blir helt meningslös och intets-
ägande. Dessutom blir det svårt att upprätthålla en
konsekvens i märkningen av alla de produkter och
halvfabrikat som når vårt land utifrån, från länder som
inte har samma långtgående krav som vi själva. Vi
måste ju här gå hand i hand med vår omvärld.
Jag menar att det annars inte blir lätt för konsu-
menten att riktigt bedöma hur produkten verkligen
påverkats och vad det kan ha för konsekvenser för
henne eller honom. Då har märkningen fått helt fel
effekt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till den moderata re-
servationen nr 4.