Fru talman! Jag vill börja med Nordens ark som
Lennart Daléus nämnde. Det var väl betänkt av
regeringen att ta upp frågan. Den har varit föremål
för motioner från olika partier under väldigt många
år. Vi har också i olika omgångar varit nere och
tittat på Nordens ark. Om regeringen inte tagit upp
det, hade den nog fått en liten bakläxa av
kammaren.
Det vore väldigt intressant om Lennart Daléus, som
också är sakkunnig hos regeringen, kunde utveckla
detta. Det står nämligen ingenting om vad det
konkret innebär. Vilka pengar rör det sig om, och
när kommer de?
Lennart Daléus nämnde i sin inledning att det inte
handlar enskilda växter och djur utan mer om
vardagen. Det är precis vad vi har skrivit i vår första
reservation. Vår kritik mot propositionen går ut på
att det alltför mycket enligt vårt sätt att se handlar
om enskilda arter och mindre om processer,
livsstilar och hur vi t.ex. brukar jorden. Detta står
att läsa på s. 52, tredje stycket, som jag inte tänker
läsa upp, för det kan Lennart Daléus läsa själv.
Lennart Daléus talar om hållbart brukande och om
att varje sektor skall ta sitt ansvar. Det handlar om
två sektorer. Sinnikka Bohlin skall för
socialdemokraternas del senare tala om
skogsbruket, som är den ena sektorn. Den andra
sektorn är jordbruket. Vi tycker att regeringen inte
är riktigt beredd att låta den näringen ta sitt ansvar.
I propositionen handlar det om
informationsinsatser riktade till jordbrukarna om
den biologiska mångfalden, vilket också har blivit
utskottsmajoritetens beslut. Under åren i
opposition har vi försökt att vara pådrivande när
det gäller de få styrmedel som ändå har funnits på
jordbrukets område och som regeringen har valt att
avskaffa. Jag tänker då naturligtvis på
prisregleringsavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.
Förutom den här rådgivningen undrar jag hur
Lennart Daléus vill medverka till att införa något
styrmedel som skulle kunna gälla på jordbrukets
område. Mycket av det som har hänt i fråga om
utarmningen av floran och faunan har ju skett just
på grund av de brukningsmetoder som har använts
och som till stor del fortfarande används. Hur skall
man komma bort ifrån dessa? Min tredje fråga
handlar om pengar. Naturvårdsverket säger att
kostnaden kommer att uppgå till i runda tal 500
miljoner. Var skall dessa pengar komma ifrån? Det
är tydligen inte brukarna som skall betala, utan det
blir vi skattebetalare som skall stå för kostnaden.
Men på vilket sätt och i vilken takt?