Herr talman! John Andersson säger att det finns
ytterligheter i den här debatten. Det beskriver
kanske också den sammansättning som vi har i
kammaren. Vi kommer från olika verkligheter. Min
verklighet är kanske inte likadan som John
Anderssons. Jag är inte skogsägare i den meningen.
Jag tillhör den stora grupp i samhället som ser
skogen som nationell resurs. Jag nyttjar skogen på
många olika sätt. Jag kommer också från den del
av landet som är beroende av näringen. Det är jag
mycket väl medveten om.
I dag diskuterar vi inte näringspolitik i stort, utan vi
försöker klara av den biologiska mångfalden. Om
naturen hade sin stilla gång -- det vore ju önskvärt --
behövde vi inte debattera detta. Då hade ju naturen
klarat av det. Men nu är det ju så att människan
påverkar naturen och kommer att påverka den
även i fortsättningen. Det är detta som vi
gemensamt skall försöka klara av. Hur skall vi klara
av de mål som vi har fattat beslut om här i riksdagen
och även ställt upp internationellt?
Vi begär en utredning om den långsiktiga
finansieringen. Där är fondmålet en möjlighet. Vad
skall vi göra om vi inte klarar vardagslandskapet
och detta med Domän AB? När det gäller Domän
är även skogsägarna inne på samma linje vad gäller
avsättandet av reservat.