Fru talman! Det vi i dag har att debattera är rege-
ringens skrivelse till riksdagen och de motioner som
har behandlats av utskottet.
Jag vill först påpeka att jag tycker att det är bra att
regeringen kommer med en årlig skrivelse till riksda-
gen. Den är innehållsrik och är i många delar tydlig
och bra i den bemärkelsen att man kan använda sig av
den i den fortsatta debatten. Man får också en bild av
vilka frågor regeringen har haft uppe. De är nu samla-
de i det här dokumentet.
Vi har i vår motion påpekat vissa saker som vi
tycker skulle kunna göra att skrivelsen blev ännu
bättre. Bl.a. skulle vi vilja att man gjorde en problem-
beskrivning. Det har utskottet avstyrkt med motive-
ring att det fanns konsekvensbeskrivningar innan vi
blev medlem i den europeiska unionen som man
skulle kunna använda i det här fallet. Jag tycker inte
så. Jag tycker att det med medlemskapet följde en ny
situation, som faktiskt har inneburit att de gamla kon-
sekvensanalyserna inte alltid gäller. Konsekvensen av
medlemskapet har blivit något annorlunda än vad man
faktiskt hade förväntat sig. Det beror naturligtvis på
en mängd olika omständigheter, bl.a. den att vi inte är
i majoritet i EU eftersom vi är ett litet land och där-
med inte har majoritetsröstningen på vår sida. Det
utesluter inte att man borde få en tydlig bild av det här
för att kunna se vad som blivit bra, vad som inte blivit
bra och vad det har lett till. För den breda allmänhe-
ten kan det vara ganska svårt. Det kan vara svårt att
sätta sig in i det stora dokumentet, men det är också
svårt att få en bild av vad medlemskapet har inneburit,
särskilt när det gäller lagstiftningen här hemma.
Jag tycker också att det är ganska anmärknings-
värt, eftersom detta skall ligga till grund för den här
lilla skriften som jag nu håller upp och som det nog
inte är så många som har hunnit att läsa. Men det är
meningen att den skall nå ut till den breda allmänhe-
ten för att man skall kunna lämna synpunkter till re-
geringen när det gäller EU-medlemskapet. Det skall
alltså fungera som någon sorts folkets röst om EU.
Remisstiden gick ut den 15 maj, och då hade det
skickats ut 10 000 exemplar. Nu har man utökat upp-
lagan och förlängt remisstiden så att fler skall ha
möjlighet att lämna kommentarer. Men det har varit
väldigt svårt för allmänheten att få tag på denna skrift,
och det är inte så konstigt, eftersom upplagan var så
liten. Jag har uppmanat en del människor att gå till
bibliotek och leta efter den för att de skall kunna
skriva sina remissvar. Men den har inte funnits där.
Man har därför inte kunnat yttra sig. Det är också en
fara ur demokratiaspekten om man ger ut något som
sägs skall vara folkets röst och folket sedan inte har
möjlighet att få tag på skriften. Regeringen kan ju
t.o.m. vara så sofistikerad att man skickar ut skriften
till dem som man vill ha yttrande ifrån för att få fram
det folkets röst som man vill ha. Då är det en otrolig
fara för demokratin. Det står faktiskt inte uttryckt
ordentligt vart och till vilka som skriften har skickats
ut.
Dessutom ger skriften en ganska så skönmålande
bild av vad EU-medlemskapet har inneburit. Ta detta
med djurtransporter och djurens väl och ve som det
har förts en het debatt om här hemma! I skriften står
det att man har lyckats få till en regelförändring. Men
Sverige vill ha strängare regler än dem som antogs.
Det står emellertid inte ett ord om att dessa regler
faktiskt innebär en katastrof för djuren. Om vi själva
fick bestämma reglerna för djurtransporter skulle vi
definitivt inte acceptera ett sådant hanterande av dju-
ren. Jag tycker att detta skulle finnas med i en skrift
om vad medlemskapet har inneburit som är riktad till
allmänheten. Det är viktigt att veta vad det får för
konsekvenser när man är i minoritet.
Utifrån den aspekten att regeringen utger en skri-
velse och skickar ut den till den breda allmänheten -
10 000 personer - i landet som skall kunna yttra sig
över den är det viktigt att man ger en bild också av
det som är negativt, det som inte blev som man skulle
vilja ha haft det om man hade varit i majoritetsställ-
ning. Så är det inte vare sig i regeringens skrivelse
eller i denna skrift som ger en mycket positiv bild av
vad EU-medlemskapet innebär.
Vi har också påpekat att vi anser att Sverige i utri-
kes- och säkerhetspolitiska frågor har blivit betydligt
tystare internationellt. Det hör man även när man ute
och reser. Då påpekas just detta. På Palmes tid, säger
många, då var Sverige en röst i världen, då var Sveri-
ge pådrivande och kämpade för de små och svaga
länderna. Nu är det tämligen tyst. Detta är viktigt att
ta med. Om man inte på samma sätt kan vara pådri-
vande därför att man måste acceptera att majoriteten
tycker annorlunda, då skall man uttrycka detta ganska
tydligt.
Fru talman! Till Viola Furubjelke vill jag säga att
det inte alls är slut på detta med ja och nej till EU. Vi
kräver fortfarande en ny folkomröstning efter rege-
ringskonferensen. Vi kräver också folkomröstning om
EMU-medlemskapet som är en otroligt svår fråga och
som inte sådär enkelt kan beslutas av riksdagen.
Svenska folket skall ha möjlighet att ta ställning i det
fallet.
Till det betänkande som nu behandlas har vi läm-
nat ett särskilt yttrande och inte en reservation. Det
beror naturligtvis på att detta rör sig om regeringens
skrivelse. Miljöpartiet de gröna sitter inte i regeringen
ännu så vi kan naturligtvis inte stå för en regerings-
skrivelse. Men vi har väckt vår motion som tyvärr har
avstyrkts av utskottet. Då har vi avgett ett särskilt
yttrande över det som vi anser att regeringen borde
tänka på till nästa gång som man gör en skrivelse.
När det gäller EU-frågan kommer ja- och nej-
debatten att föras också fortsättningsvis. Även om
Sverige nu är medlem kräver vi en utträdesparagraf
och en ny folkomröstning.