Fru talman! Centerpartiet ställer sig bakom rege-
ringens förslag och godkänner att Sverige ansluter sig
till Schengensamarbetet. Redan i juni 1995 ansökte vi
om anslutning, då med två förbehåll. En förutsättning
var att den nordiska passfriheten kunde bevaras.
Dessutom anfördes att förhandlingarna om den svens-
ka anslutningen måste bekräfta att de kompensatoris-
ka åtgärderna i samtliga Schengenstater tillgodoser
svenska krav på säkerhet och skyddsåtgärder, inte
minst viktigt vad gäller bekämpning av narkotika. I
maj 1996 beviljades vi observatörsskap i Schengen-
samarbetet, och i december samma år undertecknades
avtalet om Sveriges anslutning. Samtidigt slöts ett
samarbetsavtal med Island och Norge.
Samarbetsavtalet utgör ett led i strävandena inom
EU att förverkliga målet om den fria rörligheten för
personer, där personkontrollerna vid gränserna av-
vecklas successivt. Vi har ju haft passfrihet i Norden
under många år och uppskattat det. Nu kan vi få det
inom Europa också. Självklart är detta positivt.
Kampen skall stärkas mot internationell kriminali-
tet och mot den illegala invandringen. Det kräver
naturligtvis att kontrollen vid den gemensamma yttre
gränsen skärps. Det krävs också andra åtgärder, bl.a.
ombyggnad av flygplatser och uppbyggnad av
Schengens datainformationssystem SIS. Målsättning-
en är att samtliga förberedelseåtgärder skall vara
slutförda i sådan tid att Sverige skall kunna inträda
fullt ut i samarbetet år 2000 och att alla nordiska
länderna skall kunna inträda samtidigt som operativa
medlemmar.
Schengens datainformationssystem, SIS, är ett
värdefullt medel för att genomföra många av de kom-
pensatoriska åtgärder som Schengenkonventionen
förutsätter. SIS kommer i praktiken att underlätta
rättshjälpssamarbetet staterna emellan.
I SIS-registret registreras uppgifter om personer,
fordon och föremål. När det gäller uppgifter om per-
soner får registreringen emellertid bara avse vissa
identitetsuppgifter, uppgift om huruvida personen är
beväpnad eller kan befaras tillgripa våld. Det är sam-
tidigt värt att notera att Schengenkonventionen inte
ålägger medlemsstaterna att registrera uppgifter, den
anger bara vad som får registreras. Vi skall arbeta
enligt svensk lag.
En enskild persons rätt att få del av uppgifter om
sig själv regleras i lagen i det land där uppgiften be-
gärs utlämnad. Regeringens uppfattning är emellertid
att denna rätt inte kräver lagstiftning.
I reservation nr 7 framhåller vi reservanter att de
kompensatoriska åtgärderna - då tänker vi på SIS-
registret - kan innebära risker när det gäller den per-
sonliga integriteten. Det är därför av största vikt,
framhåller vi, att konventionens regler till skydd för
den personliga integriteten följs strikt. Reglerna får
inte utformas så att de medger någon otillbörlig per-
sonkontroll.
Vi anser i reservationen att rätten för den enskilde
att hos den nationella tillsynsmyndigheten begära
granskning om vad som registrerats bör regleras i lag.
Vi begär att regeringen återkommer till riksdagen med
ett sådant förslag. Med detta yrkar jag bifall till reser-
vation nr 7.