Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utvecklingsplan för skolväsendet

HANS NYHAGE (m), 1994-06-03 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det finns åtskilliga möjligheter att

polemisera med Jan Björkman med anledning av

de många överdrifter och den svartmålning som jag

tycker att han gjorde sig skyldig till i sitt anförande.

Jag avstår emellertid från att göra detta, i varje fall

nu, och håller mig till mitt eget

inledningsanförande. I det vill jag beröra några av

de viktiga frågor som berörs i regeringens

utvecklingsplan.

I skrivelsen rörande utvecklingsplan för

skolväsendet redogör regeringen för det

reformarbete som ägt rum under senare år.

Regeringen beskriver detta i tre steg. Det första har

varit att genom avreglering och frigörelse

åstadkomma förnyelse, kreativitet och mångfald.

Den statliga detaljstyrningen har begränsats och

ändrats till att staten sätter upp de långsiktiga

målen för utbildningsväsendet medan

kommunerna har ansvar och frihet att genomföra

verksamheten på det sätt som man där anser vara

mest ändamålsenligt.

Det andra steget gäller drivkraften för förnyelse.

En betydande valfrihet har genomförts på skolans

område såväl vad gäller val inom skolan som mellan

skolor. Även detta innebär ett ökat ansvar och en

vidgad frihet för dem som närmast berörs av

verksamheten.

Det tredje steget, slutligen, är att genom de

ändrade och nya möjligheterna skapa ett väl

fungerande informations- och utvärderingssystem.

En viktig uppgift för alla som verkar inom

skolväsendet blir att under den närmast kommande

treårsperioden införa de nya måldokumenten och

betygssystemen i skolan. De nya läroplanerna

innebär stora möjligheter till lokal skolutveckling.

I skrivelsen lyfter regeringen fram viktiga frågor

som den avser att arbeta med de närmaste åren.

Det handlar om inriktningen av skolans inre liv.

När vi nu går från en regelstyrd till en målstyrd

skola är det viktigt att vi har ett utvärderingssystem

som fungerar på ett bra sätt. Vi får bara inte

misslyckas i det avseendet.

Genom en målstyrd skola skapar vi förutsättningar

för att skolan skall bli en lärande organisation, där

analyser av resultat och utfall ligger till grund för en

kontinuerlig utveckling och förbättring. I det

sammanhanget vill jag påpeka vikten av att alla

skolans intressenter skall kunna studera och

bedöma resulten och utfallen så att vi når bättre

resultat.

Herr talman! Den nationella utvärdering som

Skolverket genomfört visar att den svenska skolan

ger de flesta elever goda basfärdigheter. Eleverna

är duktiga på att läsa och skriva samt i muntlig

framställning. Det gäller också språk, och då

framför allt engelska.

Men det finns också en annan bild, som visar på

brister när det gäller elevernas förmåga att se

samband och att självständigt lösa problem genom

att tillämpa sina kunskaper. Utvärderingen visar

också att en stor grupp elever har svaga kunskaper

i matematik. Detta är naturligtvis bekymmersamt

och måste bli föremål för speciella insatser.

Utvärderingen vittnar även om att

katederundervisningen alltjämt är den vanligaste

undervisningsformen, särskilt på högstadiet,

medan grupparbete och undersökande arbete

förekommer mer sporadiskt. Det är nu viktigt att

man ute på skolorna stimulerar den pedagogiska

debatten för att utveckla elevaktiva arbetsformer i

skolan.

Socialdemokraterna talar ofta om att regeringen

nedrustar skolan, skapar en segregerad skola och

satsar alltför mycket på fristående skolor. Detta är

våldsamma överdrifter. Låt oss komma ihåg att

under en period på 1980-talet steg lärartätheten i

stort sett varje år. Det berodde dock snarare på

minskade elevkullar än på medvetna prioriteringar.

Sverige har alltjämt en internationellt sett hög

lärartäthet. Mellan åren 1991 och 1992 ökade

klassmedeltalet från 21,8 elever till 22,1, alltså med

0,3. Lärartätheten minskade samtidigt

genomsnittligt från 8,5 till 8,3 lärare per hundra

elever, alltså med 0,2.

Vi kan konstatera att Sverige är det land där de

totala utbildningskostnaderna i grundskolan och

gymnasieskolan är högst, drygt 5 % av BNP. Det

går alltså inte att tala om någon nedrustning.

Herr talman! Skolverket framhåller att

uppföljnings- och utvärderingsverksamheten är en

svag länk i kommunernas styrning av skolan.

Således har åtskilliga kommuner t.o.m. underlåtit

att upprätta skolplaner. Många kommuner uppger

att de inte har kompetens eller resurser för

utvärderingen av sina skolplaner. Utskottet

understryker att detta måste åtgärdas.

De nya läroplanerna, kursplanerna och

timplanerna ställer stora krav på förmåga att

prioritera och utveckla verksamheten. Skolans

professionella aktörer ges stort utrymme och

ansvar i den nya skolan. Det är nödvändigt att

skolans rektor kan stimulera det pedagogiska

arbetet och skapa uppslutning kring lokala mål och

organisatoriska lösningar. Detta förhållande måste

leda till en ny ledarskapsutbildning, som bygger på

genomgången statlig rektorsutbildning. Det är

också viktigt med en vidgad fortbildning av lärare

som bidrar till en utveckling av det lokala

skolarbetet.

Herr talman! Jag övergår nu till att helt kort

kommentera några av de socialdemokratiska

reservationerna. Flera av dessa är en upprepning av

nyligen gjorda ställningstaganden, t.ex. vad gäller

lärlingsutbildningen, praon och samverkan mellan

skolan och barnomsorgen. Det finns givetvis ingen

anledning för utskottsmajoriteten att frångå sin

tidigare uppfattning i dessa frågor.

I ett par reservationer vädrar Socialdemokraterna

sin negativa inställning till skolpengen och

friskolorna, som de påstår leder till ökad

segregation. Jan Björkman framförde

pliktskyldigast detta även den här gången. Det

finns ingen saklig grund för sådana påståenden,

men därest tendenser i den riktningen skulle

uppenbara sig framgår det av utskottets utförliga

skrivning på s. 6 och 7 i betänkandet att regeringen

nogsamt följer utvecklingen och att Skolverket har

en viktig utvärderingsuppgift i sammanhanget.

Slutligen vill jag med anledning av reservation 5

fråga Jan Björkman om Socialdemokraterna vill

återinföra sektorsbidraget till skolan och därmed

åter allvarligt begränsa den kommunala friheten

och självbestämmanderätten.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till

hemställan i betänkandet och avslag på samtliga

reservationer och meningsyttringen.

Debatten

Hämtad sida: 23

23 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HANS NYHAGE (m): Utvecklingsplan för skolväsendet (1994-06-03) — PRESS0