Herr talman! Det finns åtskilliga möjligheter att
polemisera med Jan Björkman med anledning av
de många överdrifter och den svartmålning som jag
tycker att han gjorde sig skyldig till i sitt anförande.
Jag avstår emellertid från att göra detta, i varje fall
nu, och håller mig till mitt eget
inledningsanförande. I det vill jag beröra några av
de viktiga frågor som berörs i regeringens
utvecklingsplan.
I skrivelsen rörande utvecklingsplan för
skolväsendet redogör regeringen för det
reformarbete som ägt rum under senare år.
Regeringen beskriver detta i tre steg. Det första har
varit att genom avreglering och frigörelse
åstadkomma förnyelse, kreativitet och mångfald.
Den statliga detaljstyrningen har begränsats och
ändrats till att staten sätter upp de långsiktiga
målen för utbildningsväsendet medan
kommunerna har ansvar och frihet att genomföra
verksamheten på det sätt som man där anser vara
mest ändamålsenligt.
Det andra steget gäller drivkraften för förnyelse.
En betydande valfrihet har genomförts på skolans
område såväl vad gäller val inom skolan som mellan
skolor. Även detta innebär ett ökat ansvar och en
vidgad frihet för dem som närmast berörs av
verksamheten.
Det tredje steget, slutligen, är att genom de
ändrade och nya möjligheterna skapa ett väl
fungerande informations- och utvärderingssystem.
En viktig uppgift för alla som verkar inom
skolväsendet blir att under den närmast kommande
treårsperioden införa de nya måldokumenten och
betygssystemen i skolan. De nya läroplanerna
innebär stora möjligheter till lokal skolutveckling.
I skrivelsen lyfter regeringen fram viktiga frågor
som den avser att arbeta med de närmaste åren.
Det handlar om inriktningen av skolans inre liv.
När vi nu går från en regelstyrd till en målstyrd
skola är det viktigt att vi har ett utvärderingssystem
som fungerar på ett bra sätt. Vi får bara inte
misslyckas i det avseendet.
Genom en målstyrd skola skapar vi förutsättningar
för att skolan skall bli en lärande organisation, där
analyser av resultat och utfall ligger till grund för en
kontinuerlig utveckling och förbättring. I det
sammanhanget vill jag påpeka vikten av att alla
skolans intressenter skall kunna studera och
bedöma resulten och utfallen så att vi når bättre
resultat.
Herr talman! Den nationella utvärdering som
Skolverket genomfört visar att den svenska skolan
ger de flesta elever goda basfärdigheter. Eleverna
är duktiga på att läsa och skriva samt i muntlig
framställning. Det gäller också språk, och då
framför allt engelska.
Men det finns också en annan bild, som visar på
brister när det gäller elevernas förmåga att se
samband och att självständigt lösa problem genom
att tillämpa sina kunskaper. Utvärderingen visar
också att en stor grupp elever har svaga kunskaper
i matematik. Detta är naturligtvis bekymmersamt
och måste bli föremål för speciella insatser.
Utvärderingen vittnar även om att
katederundervisningen alltjämt är den vanligaste
undervisningsformen, särskilt på högstadiet,
medan grupparbete och undersökande arbete
förekommer mer sporadiskt. Det är nu viktigt att
man ute på skolorna stimulerar den pedagogiska
debatten för att utveckla elevaktiva arbetsformer i
skolan.
Socialdemokraterna talar ofta om att regeringen
nedrustar skolan, skapar en segregerad skola och
satsar alltför mycket på fristående skolor. Detta är
våldsamma överdrifter. Låt oss komma ihåg att
under en period på 1980-talet steg lärartätheten i
stort sett varje år. Det berodde dock snarare på
minskade elevkullar än på medvetna prioriteringar.
Sverige har alltjämt en internationellt sett hög
lärartäthet. Mellan åren 1991 och 1992 ökade
klassmedeltalet från 21,8 elever till 22,1, alltså med
0,3. Lärartätheten minskade samtidigt
genomsnittligt från 8,5 till 8,3 lärare per hundra
elever, alltså med 0,2.
Vi kan konstatera att Sverige är det land där de
totala utbildningskostnaderna i grundskolan och
gymnasieskolan är högst, drygt 5 % av BNP. Det
går alltså inte att tala om någon nedrustning.
Herr talman! Skolverket framhåller att
uppföljnings- och utvärderingsverksamheten är en
svag länk i kommunernas styrning av skolan.
Således har åtskilliga kommuner t.o.m. underlåtit
att upprätta skolplaner. Många kommuner uppger
att de inte har kompetens eller resurser för
utvärderingen av sina skolplaner. Utskottet
understryker att detta måste åtgärdas.
De nya läroplanerna, kursplanerna och
timplanerna ställer stora krav på förmåga att
prioritera och utveckla verksamheten. Skolans
professionella aktörer ges stort utrymme och
ansvar i den nya skolan. Det är nödvändigt att
skolans rektor kan stimulera det pedagogiska
arbetet och skapa uppslutning kring lokala mål och
organisatoriska lösningar. Detta förhållande måste
leda till en ny ledarskapsutbildning, som bygger på
genomgången statlig rektorsutbildning. Det är
också viktigt med en vidgad fortbildning av lärare
som bidrar till en utveckling av det lokala
skolarbetet.
Herr talman! Jag övergår nu till att helt kort
kommentera några av de socialdemokratiska
reservationerna. Flera av dessa är en upprepning av
nyligen gjorda ställningstaganden, t.ex. vad gäller
lärlingsutbildningen, praon och samverkan mellan
skolan och barnomsorgen. Det finns givetvis ingen
anledning för utskottsmajoriteten att frångå sin
tidigare uppfattning i dessa frågor.
I ett par reservationer vädrar Socialdemokraterna
sin negativa inställning till skolpengen och
friskolorna, som de påstår leder till ökad
segregation. Jan Björkman framförde
pliktskyldigast detta även den här gången. Det
finns ingen saklig grund för sådana påståenden,
men därest tendenser i den riktningen skulle
uppenbara sig framgår det av utskottets utförliga
skrivning på s. 6 och 7 i betänkandet att regeringen
nogsamt följer utvecklingen och att Skolverket har
en viktig utvärderingsuppgift i sammanhanget.
Slutligen vill jag med anledning av reservation 5
fråga Jan Björkman om Socialdemokraterna vill
återinföra sektorsbidraget till skolan och därmed
åter allvarligt begränsa den kommunala friheten
och självbestämmanderätten.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i betänkandet och avslag på samtliga
reservationer och meningsyttringen.