Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utvecklingsplan för skolväsendet

JAN BJÖRKMAN (s), 1994-06-03 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Låt mig först säga att Christer

Lindblom har en betydligt mer balanserad syn, än

Hans Nyhage hade för en stund sedan, på det läge

som den svenska skolan i dag har. Christer

Lindblom konstaterar mycket riktigt att mycket är

bra i den svenska skolan. Det är värt att också ange.

Den skolpolitik som bedrivits under lång tid under

rubriken En skola för alla, har ju gett ett mycket

gott resultat på många områden. Jag vill tillägga att

det inte bara är Socialdemokraternas förtjänst,

utan den skolpolitiken har varit brett förankrad,

inte minst hos Folkpartiet men även hos Centern.

Det är snarast efter inträdet i den borgerliga

maktsfären, tillsammans med Moderaterna, som vi

har kunnat se en del avsteg från den.

Christer Lindblom noterade också att det finns

oroande och anmärkningsvärda inslag. Det är dessa

som jag har velat lyfta fram. Skolans

utvecklingsplan måste ju baseras på de problem

som finns. Om vi inte identifierar och godkänner

problemen har vi inte heller förutsättningar att

skaffa oss ett instrument för att skydda oss mot de

problem som skolan har.

Det som Christer Lindblom sade om lärandets

glädje var också bra. Jag kan i långa stycken

instämma i det som Christer Lindblom sade om

individualiseringen. Men jag skulle jag ändå vilja

fråga: Om man har en utspräglad syn på

individualisering, hur stämmer det med

resonemangen om skolpeng och

schablonbidragsersättningar till de fristående

skolorna? Vilka är förutsättningarna för

individualisering, om man tror att alla elever är lika

och har samma behov av tilldelningen av resurser?

Det är bra att vi i utskottet har kommit överens om

att pressa regeringen på att komma med förslag om

hur föräldrainflytandet i skolan skall stärkas.

Christer Lindblom uppehöll sig kring de fristående

skolorna. Jag tror att det finns många bra friskolor,

som vi har anledning att titta närmare på och

uppmärksamma. Men det finns också friskolor som

har visat mindre bra resultat. Det finns dessutom

friskolor som det finns anledning att utifrån

barnens perspektiv vara litet orolig över. Det tror

jag att Christer Lindblom, om han funderar

ytterligare ett snäpp, kan hålla med om.

Det var bra att Christer Lindblom sade att man var

beredd att diskutera frågan om dessa 85 %; det är

en bra utgångspunkt, en bra början.

Beträffandet påståendet att det skulle innebära ett

roulettspel om skolor och elever tilldelades resurser

efter behov -- såvida jag förstod saken rätt -- måste

jag få påpeka att den situationen lever varje klass,

varje skola och varje elev i grundskolan med i dag.

Den läroplan som fortfarande gäller innebär ju att

resurserna skall fördelas efter behov; det är

grunden. Först skall resurser delas ut till de mest

behövande, och därefter skall resurser delas ut till

klassverksamheten i övrigt. I det fallet är det inget

som skiljer den fristående skolan från den

grundskola som vi har.

Debatten

Hämtad sida: 23

23 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

JAN BJÖRKMAN (s): Utvecklingsplan för skolväsendet (1994-06-03) — PRESS0