Herr talman! När utbildningsministern i går kväll
starkt pläderade för att försämra de offentliga
finanserna med ytterligare 8 miljarder kronor
talade han om hur viktigt det är att vi inom
politiken begränsar de områden vi agerar på.
Därför blir man förvånad, herr talman, när man ser
att Utbildningsdepartementet nu ger ut två skrifter
i vardera 650 000 exemplar, en till föräldrar i
grundskolan och en till barn i grundskolan. Inte för
att det inte är viktigt och angeläget med
information, men jag tycker att det är viktigt att det
sägs i kammaren att det måste göras en åtskillnad
mellan de uppgifter som de statliga verken har och
de uppgifter som de politiskt tillsatta
departementen har.
Det är, herr talman, också anmärkningsvärt att
man gör den här typen av satsningar utan att ha
budgeterat utgiften, som är i storleksordningen 4
miljoner kronor, och trots ett beslut för bara några
veckor sedan här i kammaren om att avslå en
begäran om tilläggsanslag till
Utbildningsdepartementet. Det är en
utomordentligt allvarlig signal till de verk, till de
kommuner och till de resultatenheter runt om i
landet som har att följa sin budget och ta ansvar för
ekonomin.
Herr talman! Kravet på arbete åt alla och allas
delaktighet i samhällsbygget är en grundbult för
socialdemokratin. Den breda utbildningen har varit
Sveriges styrka under 1900-talet. Med samma
breda ansats vill socialdemokratin möta 2000-talet.
Det är med stolthet vi kan peka på vad ESO-
rapporten i går sade om att svensk skola håller hög
klass. Dels är det en jämn utbildning -- vi har
betydligt jämnare skolresultat än man har i andra
länder. Dels innebär den breda satsning vi har gjort
i Sverige att de 5 % som är duktigast i de svenska
skolorna också har betydligt bättre kunskaper än
eliten i t.ex. franska eller tyska skolor. Det är
viktigt att peka på att just detta att alla får chansen
är villkoret för att alla skall kunna vara delaktiga i
framtiden och även för att olika begåvningar skall
kunna tas till vara.
Den dyslexiutfrågning som utskottet hade för en
liten tid sedan visade hur viktig utbildningen är i
framtiden. Tidigare gick det att jobba på vissa
ställen inom industrin utan att kunna läsa
ordentligt. I dagens datasamhälle slås den ut som
inte har läskunskaper. På samma sätt är det på
många ställen när det gäller matematik och
naturorienterade ämnen.
Därför är det med största oro man ser på
situationen i skolan. Skolverket redogjorde för
någon vecka sedan inför Riksdagens revisorer för
att flera skolor nu öppet säger att elever med läs-
och skrivsvårigheter inte får det stöd de behöver.
Likvärdigheten är i fara. Risken är att en del elever
inte får tillräckliga matematikkunskaper för att
man nu inte längre klarar av att dela
arbetsgrupperna i många skolor.
Förhållandena när det gäller undervisningen i de
naturorienterade ämnena är inte de bästa -- det är
en av akilleshälarna i den svenska skolan. Det finns
därför anledning att fråga borgerligheten: Var det
välbetänkt att bara för att man inte pallade för
trycket från bl.a. tidningen Dagen skära ned de
naturorienterade ämnena med 40 timmar i veckan?
Vi socialdemokrater ser lärarutbildningen som en
grundbult i utvecklingen av en god skola. Det
genomfördes för ett antal år sedan en modern
lärarutbildning som kombinerade gedigna
ämneskunskaper med pedagogisk kunskap och som
byggde på didaktiska principer.
Högstadiet har ibland varit akilleshälen för de
elever som har det jobbigt. Därför var det så viktigt
att utveckla lärarutbildningen. Den utbildningen
ville man inte fullt ut erkänna från borgerlighetens
sida. Man lät moderat prestige gå före omsorgen
om barnen och införde den s.k.
Unckelutbildningen. Det är allvarligt. Jag yrkar
bifall till reservation 6.
Vi hör ofta borgerligheten göra yviga uttalanden
om behovet av kunskaper i skolan. Man pratar
väldigt mycket om lärarnas roll, men man tar inte
till sig en del av de behov som verkligen finns. Det
finns anledning att titta på hur lågt borgerligheten
egentligen värderar lärarkompetensen. I beslutet
om entreprenadskolor, i riktlinjerna för de
fristående skolorna, sätts lärarkompetensen lågt.
Vi börjar få lärarlösa lektioner runt om i
grundskolan. Det här rimmar illa med de yviga
uttalanden om lärarkompetens som man i andra
sammanhang har gjort.
Jag tyckte det var välgörande och bra att höra
Birgitta Carlsson tala om vikten av samverkan
mellan skola och barnomsorg. Birgitta Carlsson
och jag är eniga i den frågan. Det beklagliga är att
regeringen under ledning av skolministern inte
velat se det spännande utvecklingsarbete som sker
ute i kommunerna och inte heller velat ta steget att
införa en gemensam läroplan för barnomsorg och
skola. Den strikta åtskillnad som regeringen gör
mellan barnomsorg och skola går på tvärs mot en
mycket spännande utveckling på fältet. Det är
beklagligt.
Herr talman! Vi socialdemokrater ser alla barns
rätt till en god utbildning som en grundbult för
framtidsutvecklingen. Vi kräver att skolpengens
effekter för barn med funktionshinder skall
analyseras. Vi vill ha en helhetssyn på barn och
ungdomar.
Vi menar att barn i grundskolan har rätt att kräva
att lärarna får en modern lärarutbildning som kan
möta varje barns behov.