Herr talman! Jag vill också understryka att jag tror
att enigheten om målet när det gäller narkotikapoliti-
ken är total här i riksdagen. Det har åtminstone varit
så i väldigt många år i socialutskottet. Ibland har jag
funderat över om vi kanske har varit för angelägna
om att vara överens och inte vågat titta. Nu har vi 35
reservationer i det här betänkandet, men det behöver
ju inte betyda att vi är oense om målen utan bara om
hur vi ska nå dem.
Jag har en speciell fråga som jag skulle vilja ställa
till socialministern. Den handlar om LVM-vården
som vi kan konstatera att vi behöver. Den har skurits
ned ordentligt. Det ekonomiska ansvaret ligger i dag
hos kommunerna. Vi tycker att det ska ligga kvar där.
Men eftersom staten har ansvaret för narkotikapoliti-
ken när det gäller tvångsdelen har vi föreslagit att
staten kanske borde ta ett litet ekonomiskt ansvar,
inte hela ansvaret, tillsammans med kommunerna så
att vi kan få en bättre och mer välfungerande LVM-
vård med fler platser än vad vi har i dag. Platsbehovet
är stort.