Fru talman! Det vore lätt att hugga på det som sades om arbetskraftsinvandring, men jag tänkte att vi i stället skulle ägna oss åt frågor där vi försöker finna varandra.
Låt mig börja med att säga att mycket i det som Fredrik Malm säger är relativt enkelt att instämma i. Man kan mycket väl ha uppfattningen att det är fråga om struktur och form när det gäller EU:s harmonisering av flyktingpolitiken och att innehållet är en annan sak. Nu hänger det lite grann ihop för det finns ännu inga kända exempel på att innehållet blivit bättre på grund av att formen finns.
Det är faktiskt värt att fråga Fredrik Malm hur det egentligen skulle gå till att länderna inom EU blev mer restriktiva än de är i dag. I dag saknas i stort sett lagliga vägar in i EU-länderna för att kunna få den rätt man har att söka och åtnjuta skydd undan förföljelse. Hur ska man göra för att komma till Sverige? Det är inte lätt på laglig väg, om man inte tar ett direktflyg. Råkar man mellanlanda får man stora problem.
Jag tänkte på några punkter be Fredrik Malm fördjupa sitt ställningstagande, eller åtminstone argumentera för det. Hur ser Folkpartiet på integrationspotential som urvalsvariabel för kvotflyktingmottagande? Vi har frågan om flyktingamnesti; nu talar vi inte om dem som har eller kan tänkas få arbete i framtiden - vi tar den diskussionen när den kommer upp på bordet - utan om dem som befinner sig här i dag och inte har arbete. Hur ser Folkpartiet på det? Vi har frågan om sjukvården för de gömda och i övrigt asylsökande. Man har i dag inte samma rätt till sjukvård som andra som är bosatta i landet. Vad är Fredrik Malm och Folkpartiet beredda att göra för att uppfylla den grundläggande mänskliga rättigheten att man ska få vård när man behöver det?