Fru talman! När det först gäller hur långt partiet är berett att gå säger inte vi i Centerpartiet att vi är för en helt fri invandring, utan vi har en mer pragmatisk syn. Men vi är definitivt klara och tydliga med att det ska vara en öppen, human och mycket generös politik gentemot våra medborgare från olika delar av världen, våra vänner.
Jag tror inte heller att man ska gruppera människor. Man gör dem oftast till ett problem genom att sätta en stämpel på dem. Vi ser människor som lika individer med samma rättigheter, möjligheter och villkor som vi.
Även om jag själv är förespråkare av fri invandring tror jag att det kommer att ta en tid innan vi kommer så långt. Men Centerpartiet vill ha en mycket generös och human flyktingpolitik.
När det kommer till asylbiten - pensioner är en bit - finns det många andra delar i asylpolitiken där det är ganska snävt. Sverige är ett av de länder som har absolut minst andel av asylärenden till exempel. Jag tror att det finns all anledning att fundera på hur det kommer sig. Danmark till exempel har många flera som faller under asylrättigheten. Jag tycker också att det finns all anledning för oss i Sverige att föra en diskussion om Dublinkonventionens krav på transportörsansvar. Möjligheten att söka asyl bör och måste vara unik för varje individ i varje stat på denna planet. Riktigt så är det inte med de regleringar som vi har i dag.
Det finns en hel del ambassadärenden, alltså människor som enligt dagens lagstiftning inte har rätten att stanna här men vars hemländer vägrar att ta emot dem därför att de anses vara förrädare. De befinner sig i någon gråzon, i ett ingenmansland som gör att de inte kan stanna här och inte får åka. Där behöver vi också ta en diskussion om hur vi ska behandla dessa människor som år ut och år in befinner sig i ett stort svart vakuum där ingenting händer, där de inte kan bygga sig framtida möjligheter. Där tror jag att vi har ett gemensamt intresse av att gå vidare.