Herr talman! Jag börjar med den sista frågan om att byta spår. Jag tror att det är en möjlighet för väldigt många av dem som nu befinner sig i landet att faktiskt få lov att stanna här. Många kommer aldrig att få flyktingförklaring enligt Genèvekonventionen. Många kommer kanske aldrig att komma till det som vi då kallar för skyddsbehövande i övrigt. Många har tidigare fått stanna av humanitära skäl.
Det här beror inte på att jag tycker att vi ska vara så restriktiva. Men vi har tidigare hört talas om att vi ska ha en generös invandringspolitik i Sverige, men den har inte varit generös under de år som har varit. Många har i slutändan fått stanna av humanitära skäl, men det betyder inte att de har fått status som flykting, utan de har då fått uppehållstillstånd. Jag ser inte någon större skillnad mellan att man får uppehållstillstånd på grund av ett arbetstillstånd och att man får uppehållstillstånd av synnerligen ömmande skäl, som det kallas. Det viktiga är att personen får lov att stanna här.
Däremot bör den som har asylskäl naturligtvis också hävda sina asylskäl. Men jag tror att vi ska vara realistiska och se att alla inte kommer att få status som flyktingar, enligt det system som vi har och som både du och jag egentligen är emot. Då måste det finnas andra möjligheter. Arbetstillstånd är en sådan möjlighet.
När det sedan gäller arbetssökarvisum är jag inte den som så där jätteingående har jobbat med frågan. Men jag tycker att det är rimligt. Med tanke på att vi gärna vill se en värld där man kan flytta fram och tillbaka, där det ska vara möjligt att flytta mellan olika länder, ser jag inte något problem med att människor får ett arbetssökarvisum, kommer hit och söker arbete och får stanna om de får ett arbete. Det är ungefär det som gäller för EU-medborgare i dag, och det borde kunna gälla även för andra medborgare från andra länder.