Herr talman! Låt mig svara på frågan om inströmning. Vad är slutsatsen av att vi har en stor inströmning av asylsökande? Jo, att vi lever i en orolig värld. Vi lever i en såväl orättvis som orättfärdig värld där människor tvingas lämna sina hemländer. Den slutsatsen är enkel att dra. Jag ser att ledamöter från Socialdemokraterna nickar instämmande i det påståendet.
Men vad drar man för slutsatser? Ser man detta som en fara och ett hot mot Sverige? Ser man det som en möjlighet för oss att fullgöra de internationella åtaganden vi tidigare undertecknat och självfallet som ett sätt att verka för en rättvisare världsordning? Gå nu inte på spåret att tala om något helt annat. Människor som kommer hit kommer faktiskt hit. Då är det vår skyldighet att göra det bästa vi kan för att deras internationella rättigheter faktiskt ska tillgodoses. Det antyds i Göte Wahlströms frågor att det här skulle vara ett problem i sig. Människor är inte problem.
Sedan var det frågan om ensamkommande barn. Det är dessvärre ingen ny fråga. Dels kommer många ensamma barn. De är många flera än vad vi hade hoppats skulle behöva komma ensamma. Dels har det funnits problem under lång tid med att kommuner inte vill ta emot barnen. Det märkliga är att det ges en god ersättning. Det är ingen britsfällig ersättning. Kommunerna kan med rätt goda argument säga så i flera andra sammanhang: "De pengar vi får från staten täcker inte kostnaderna." Men i det här fallet är det inte så.
Vårt förslag har länge varit att vi ska göra något för att se över kommuners skyldighet att ta emot såväl ensamkommande barn som flyktingar i övrigt. Det är Göte Wahlströms parti som bland andra har motsatt sig den linjen.
Jag väntar med att uttala mig bittert, besviket eller med att utvärdera Göte Wahlströms illa dolda glädje över det nya läget han påstår finns till dess vi har haft en diskussion och lyssnat på anföranden från företrädare för de partier som han nu räknar in i skaran bakom sin egen förda politik.