Herr talman! Som Erik Almqvist är väl bekant med läggs propositioner fram i kammaren av en alliansregering. Vi har också en alliansgrupp i finansutskottet där vi jobbar väl tillsammans. Där inom förhandlar vi.
Vi har lovat våra väljare att inte förhandla med Sverigedemokraterna och vi lägger inte fram några sådana förslag, vilket Erik Almqvist säkert har märkt.
Det är positivt att stödja jobbskatteavdraget. Det är positivt att utvärderingarna visar att det har gett sysselsättningseffekter. Därför är vi stolta över att ha genomfört den reformen, och därför ligger inriktningen, att fortsätta att sänka trösklar för jobb, kvar.
Hur skulle det gå till i den förra höstbudgeten och hur ska det gå till i den kommande? Som jag sade i mitt anförande var reformutrymmet och möjligheten till offensiva reformer kraftigt begränsat redan i september jämfört med i juni. Mellan den här debatten och höstbudgetpresentationen förra året skilde det över 60 miljarder i finansiellt sparande. Sådant påverkar hur reformutrymmet ser ut.
Därmed är jag inne på hur reformutrymmet ser ut i höst. Det får finansministern återkomma till när han kommer till riksdagen med sina förslag. Han har inte talat ännu i dag, men jag föreställer mig att vi inte får något skarpt besked om något reformutrymme nu. Det är nämligen mycket svårt att nu göra prognoser som är hållbara och användbara i september. Det enda vi kan vara riktigt säkra på är att Sverige behöver en ansvarsfull ekonomisk politik som håller ihop, som har inriktningen så mycket jobb som möjligt och som tar höjd för fortsatt osäkerhet.
Det var bra med momsförslaget eftersom det fick plats i budgeten och eftersom det framför allt stimulerade att ungdomar kom i arbete. I den riktningen - fler i arbete, alltså - fortsätter vi gärna, men exakt hur återkommer vi till framöver.