Herr talman! Jag ser fram emot även kommande debatter med Fredrik Olovsson. Vi har ju bara två minuter var på oss här och nu, och det är många frågor som ställs.
Jag ser också fram emot skarpa förslag från Socialdemokraterna i höst. Vi har inte så mycket att gå på än utom att försöka tolka kombinationen av vänliga ord från Fredrik Olovsson och Magdalena Andersson och de hittills liggande förslagen på riksdagens bord. De går inte alltid ihop. I de uttalanden som har gjorts om utbildningskontrakt finns det klara fördelar ibland och det finns hänvisningar till viktiga och bra åtgärder som regeringen redan genomfört, till exempel bättre möjligheter till studiebidrag och annat. Men det allra viktigaste för ungdomar är att komma in på arbetsmarknaden över huvud taget.
Jag tycker att det är tråkigt att Fredrik Olovsson raljerar över de insatser som görs för dem som varit arbetslösa länge. Vi tycker nämligen att alla jobb behövs och att alla som kan ska kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden, även om man har haft det tufft eller har särskilt svårt att ta sig in.
Vad är då allra viktigast för att få ett jobb om man aldrig har haft något? Det är en bra utbildning. Det är att utbildningssystemet funkar och stärks. Det är att företagen vill och vågar anställa, att de har råd att anställa och att trösklarna inte är för höga för att anställa ungdomar.
Det var därför som vi halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar. Det var därför som vi i ett begränsat reformutrymme i höstas prioriterade restaurangbranschen där var tredje anställd är ung. Och det är därför som vi beklagar att över 40 procent av förslagen till socialdemokratiska reformer riktar sig till folk som inte jobbar.
Vi vill stärka möjligheterna för företagen att anställa ungdomar, det vill säga för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det är sådana förslag som ni, tyvärr, går emot.
(Applåder)