Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Totalförsvarets budget för 1999

STIG SANDSTRÖM (v), 1998-12-10 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Liksom Tone Tingsgård tycker jag att

det har varit en mycket intressant upplevelse att

komma till försvarsutskottet. Att komma från ett 20-

årigt politiskt arbete inom den sociala infrastrukturen

till dagens försvarsdebatt känns som ett jättelikt

språng från verkligheten till de abstrakta höjdernas

overklighet. Det finns dock vissa likheter mellan

försvaret och den sociala infrastrukturen, främst då

sjukvården som jag mest har jobbat med. Jag vill

något beröra dessa likheter eftersom man kanske kan

dra lärdomar av dem.

Bägge sektorerna tar sikte på människors överlev-

nad och hälsa. De skall skydda oss mot farsoter och

den vanmakt som vi kan känna inför katastrofer och

död. I bägge fallen kan hoten vara svåra att identifie-

ra. Nya, oväntade katastrofer kan plötsligt uppträda

som kullkastar tidigare antaganden. Ett sådant exem-

pel kan vara hiv/aidsepidemin, som oväntat och

plötsligt utsatte vårt smittskyddsförsvar för utomor-

dentligt svåra påfrestningar.

Jag vill inte hårdra likheterna, men till viss del

kan man se på försvaret som en del av den sociala

infrastrukturen. Jag tror också omvänt att en stark

social infrastruktur är en av de viktigaste bestånds-

delarna i ett framgångsrikt totalförsvar. Vi kan se

exempel på nära håll i t.ex. nuvarande Ryssland, som

har nämnts flera gånger. Där håller den sociala in-

frastrukturen på att kollapsa. Människor får inte ut

löner eller pensioner, och man orkar inte ens ta in

skatter. Då ser man vad som händer.

Därmed vill jag övergå till olikheterna. Jag tänker

i första hand på den ekonomiska behandlingen av de

här olika sektorerna, som knappast kan sägas vara

rättvis. Under de senaste 15-20 åren har den sociala

infrastrukturen, främst sjukvård och äldreomsorg,

utsatts för stenhårda besparingskrav och tvingats

genomföra hårdhänta strukturrationaliseringar. I kro-

nor räknat har man tvingats spara in ett helt försvar -

runt 40 miljarder kronor i nivåsänkning. Samtidigt

har försvarsutgifterna i stort sett legat stilla de senaste

25 åren.

Ser man till den personal som har tvingats lämna

vården och omsorgen blir skillnaden i behandling än

mer anmärkningsvärd. Medan tiotusentals anställda

har fått lämna sina arbeten inom sjukvård och hem-

tjänst har vi nästan oförändrat antal anställda inom

försvaret.

I det perspektivet är det mycket märkligt att det

skall vara så svårt att göra omstruktureringar och

minska kostnaderna för försvaret. Varje gång ett

besparingsförslag läggs fram utbryter ett ramaskri och

kriget tycks nära.

Med den erfarenhet jag har efter att på nära håll

ha genomlidit flera års besparingar och nedskärningar

inom vård och omsorg tycks det mig uppenbart att det

finns utomordentligt goda möjligheter att göra rejäla

och långsiktiga besparingar inom försvaret.

Var och en kan se att materielsidan är överdimen-

sionerad.

Var och en kan se att vi har alltför många yrkesof-

ficerare i anställning.

Var och en kan se att den ekonomiska hushåll-

ningen kan förbättras.

Nu är utgiftsramen fastlagd för kommande år, och

kostnaderna kan endast marginellt påverkas åt ena

eller andra hållet. Men inför den kommande debatten

i vår om försvarets framtida inriktning är det absolut

nödvändigt att se över formerna för hur en omstruktu-

rering kan ske och hur en mindre kostym skall se ut.

Fru talman! Med detta vill jag komma in på de

frågor vi har att debattera den närmaste tiden.

En utomordentligt intressant debattinledning gjor-

des i gårdagens DN av ministrarna von Sydow och

Rosengren. Artikeln innehåller både utropstecken och

frågetecken, som jag här kort vill kommentera. Jag

tycker dock att den var en utomordentligt bra början

på den debatt som vi ändå är tvungna att ha.

Jag skall först bara kort peka på tolv utropstecken

som jag vill instämma i.

- Den pågående bantningen av försvaret leder med

nödvändighet till att den svenska försvarsindustrin

måste bli mindre. - Ja. Bra. Alldeles utmärkt.

- Svenskt totalförsvar står inför den största om-

struktureringen och ominriktningen i modern tid.

- Ja, det tror jag också är riktigt. Kris och kaos

kan skapa möjligheten.

- Det storskaliga invasionsförsvaret är inte aktuellt.

Vi måste ändra på det! - Ja, självfallet.

- Man måste släppa det gamla beprövade, ofta tryg-

ga, och ge sig in i något nytt, modernt och okänt.

- Ja, det är detta det handlar om, såsom vi också

har hört tidigare från andra talare.

- Vi värnar den svenska säkerhetspolitiska håll-

ningen - alliansfriheten - och värnar ett starkt och

modernt försvar. - Ja, det kan vi stryka under ock-

så från vår sida.

- Genom att öka vår förmåga att medverka i inter-

nationella fredsfrämjande insatser bidrar vi till

den säkerhet som vårt eget land är beroende av. -

Ja, den tanken har vi också. Vi tror att det är en

riktig analys.

- Vi måste och skall kunna förlita oss på vår egen

förmåga och kompetens. - Ja, det är också en vik-

tig slutsats.

- Försvarsmaktens behov av materiel kommer att

inriktas mot mer tekniskt avancerad materiel och

bort från stora kvantiteter och utdragna seriepro-

duktioner. - Ja, självfallet. Det har varit en stor

brist tidigare. Det systemet måste ändras.

- Vi skall därför i ökad utsträckning hos industrin

och andra köpa utveckling och forskning, med det

uttalade beskedet att allt inte når produktion. - Ja,

det är ett bra exempel på nytänkande. Det kan

också gå att ta fram prototyper. Framför allt med

dagens teknik kan vi snabbt ställa om till nya ver-

sioner.

- Bantningen av det militära försvarets storlek leder

med nödvändighet till att färre människor kommer

att arbeta inom den svenska försvarsindustrin. -

Ja, det är också riktigt. Jag tror att vi måste inse

det. Vi kan inte i fortsättningen lova att alla skall

få samma säkra, trygga jobb som de tidigare haft

genom alla tider.

- Där riksdag och regering är direkt ansvariga för

att sysselsättningen minskar och där det är regio-

nalpolitiskt motiverat, där skall staten också ge-

nomföra särskilt stora kraftansträngningar för att

stödja en positiv regional utveckling och en över-

gång till nya näringar. - Det tycker jag också är

riktigt.

- Med en kraftsamling av lokala, regionala och

nationella insatser är förutsättningarna goda att

lyckas. - Ja, vi tror det också från Vänsterpartiets

sida.

Vi tycker att detta är ett alldeles utmärkt diskus-

sionsunderlag. För vår del ser vi inga svårigheter att

ställa upp och samarbeta kring det. Det ligger i linje

med våra intentioner. Däremot kanske vissa av de här

punkterna kan vara svåra att smälta för andra. Men

för vår del är det inga problem. Vi ser fram emot den

debatt vi har framför oss inför kontrollstationen.

Tack!

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

STIG SANDSTRÖM (v): Totalförsvarets budget för 1999 (1998-12-10) — PRESS0