Herr talman! Jag skall göra så gott jag kan för att
svara på de frågor som Bengt Silfverstrand ställde.
Jag börjar med frågan om skatteneutraliteten
mellan arbete och kapital. Jag rekommenderar
Bengt Silfverstrand att läsa Erik Åsbrinks svar till
mig vid en utfrågning om skattereformen innan den
genomfördes. Jag ställde frågan om huruvida
kapitalbeskattningen kunde behållas i detta skick.
Fritt tolkat sade Erik Åsbrink: Det är en mycket
svår fråga. Det internationella beroendet är mycket
stort och frågan måste följas mycket noggrant. Han
sade också att han var beredd att i en framtid se
över detta -- tror jag med reservation för mitt dåliga
minne.
På frågan om huruvida den kapitalbeskattning som
nu införs skall bli permanent eller ej vill jag säga att
den självfallet kan komma att ändras i detalj. Men
inriktningen att dubbelbeskattning skall avskaffas
har Folkpartiet stått för under många år. Förslaget
nämndes t.o.m. vid något enstaka tillfälle under
diskussionerna om skattereformen. Det nämndes
mest på skämt, eftersom vi begrep att det inte var
lönt att tala med socialdemokraterna i denna fråga.
Vad gäller kvittningsrätten har Bengt Silfverstrand
fått något om bakfoten. Det är inte alls omöjligt att
i dagens skattesystem nolltaxera. Man kan göra det
under förutsättning att man har inkomst i en
förvärvskälla utan inkomst i en annan. Om
utgifterna för inkomstens förvärvande är lika stora
som inkomsten, blir inkomsten noll. Det vi nu
åsyftar är att vid två förvärvskällor med förluster i
den ena och inkomster i den andra medge kvittning
under förutsättningen att det handlar om att starta
nya företag. Jag tror att Bengt Silfverstrand håller
med mig om att det i dag är ganska väsentligt att
nya företag startas. Denna möjlighet, denna fördel,
får man under fem år.