Fru talman! Jag tänkte börja med ta upp några sa-
ker som vi gör i den här budgeten. Sedan tänkte jag ta
upp några saker som vi ännu inte gör men som jag
hoppas att jag kan stå här om ett år och säga att vi gör
då. Jag tänker inte göra någon heltäckande beskriv-
ning av betänkandet. Det finns ju ytterligare två ut-
märkta företrädare för majoriteten på talarlistan. Till-
sammans lyckas vi nog presentera helheten.
Den här budgetpropositionen innebär inga nya
stora reformer, men den innehåller ändå en del bety-
delsefulla förändringar. Vi ökar anslaget för viltska-
dor, framför allt fr.o.m. 2002. Detta möjliggör den
nya rovdjurspolitik som vi hoppas att Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Socialdemokraterna snart ska kunna
presentera.
Vi i Vänsterpartiet har inte nöjt oss med den am-
bitionsnivå som Rovdjursutredningen har föreslagit.
För oss är det angeläget att vi i Sverige har långsiktigt
livskraftiga stammar av de stora rovdjuren. En ökad
satsning på ersättning för de skador som rovdjur or-
sakar är därför angeläget för oss. Det gör att vi kan
höja ambitionsnivån för t.ex. vilket antal vargar och
järvar som förvaltningen av stammarna ska syfta till
och att vi kan ha restriktiv skyddsjakt. Antagligen
kommer det att krävas ytterligare anslagshöjningar
framöver, när stammarna ökar.
Ett annat område där vi tillför resurser till utgifts-
området är skogspolitiken. En del där är en satsning
på lövskogsplantering i södra Sverige, där gran plan-
terats på ställen där gran egentligen inte borde ha
planterats. De enorma mängder skog som blåst om-
kull är ett tydligt tecken på det. Vi går nu in med en
satsning för att undvika att gran planteras på samma
mark igen.
Egentligen är det en bättre tillämpning av
skogsvårdslagen som skulle behövas. Gran bör inte
planteras utanför sitt naturliga utbredningsområde.
Detta har vi motionerat om, men den motionen be-
handlas i ett annat sammanhang. I detta betänkande
har vi en reservation om forskningen på gran respek-
tive lövträd. I dag upplever vi en sned fördelning av
forskningsanslagen. Vi skulle vilja se en ökad forsk-
ning kring lövträd. Jag yrkar bifall till den reservatio-
nen, reservation 11 under mom. 23. Inom skogspoli-
tiken lägger vi också pengar på bevarandeinsatser i
fråga om s.k. jätteträd, en småbiotop som det är an-
geläget att skapa ett varaktigt skydd för.
Inom jordbruket gör vi framför allt två viktiga in-
satser. Den ena är en kompensation för de försenade
utbetalningarna av arealstöden. Detta är naturligtvis
positivt. Att situationen över huvud taget har upp-
kommit är vi ändå kritiska till. Orsaken är ju utgift-
staken och budgetlagstiftningen. I stället för att ha ett
rimligt budgetsystem med utgiftstak som kan anpas-
sas till verkliga förhållanden tvingas den här typen av
tricksande under taken fram. Detta visar takens ab-
surditet och borde få flera vänsterpartister att fundera
på hur klokt dagens budgetsystem egentligen är. Nu
får vi ändå vara nöjda med denna kompensation, som
införs för att svenska bönder ska slippa stå för de
kostnader som har uppstått.
Den andra viktiga saken vi gör inom jordbruket är
att vi tar ett första steg för att förvandla handelsgöd-
selskatten och bekämpningsmedelsskatten till avgifter
som återförs till jordbruket. Det pågår för närvarande
en diskussion mellan Vänsterpartiet, Miljöpartiet och
Socialdemokraterna om hur det här ska göras. Vår
utgångspunkt i den diskussionen är att åtminstone en
del av pengarna för handelsgödselskatten ska återfö-
ras på ett sätt som bidrar till en effektivare växtnä-
ringsanvändning och ett minskat växtnäringsläckage.
Detta kan göras genom riktade satsningar i de om-
råden där problemen är störst, dvs. i de kustnära om-
rådena i södra Sverige. Exempel på sådana insatser
kan vara ett utvecklande av växtnäringsbalanser på
gårdsnivå, bidrag till teknikutveckling eller anläggan-
de av våtmarker. Vi vill från vår sida föra en öppen
diskussion om detta med företrädare för både näring-
en och naturvården. Det viktiga är att vi får satsningar
på rätt åtgärder som faktiskt kan ge goda miljöeffek-
ter.
Fru talman! Jag tänkte nu komma in på vad vi har
att göra framöver. Utgångspunkten måste då vara det
arbete med miljömålen som vi håller på med. Jord-
bruket berörs starkt av flera av målen, t.ex. ett rikt
odlingslandskap, ingen övergödning och en giftfri
miljö.
Utvecklingen i dag gör inte att vi når de miljömål
som vi har satt upp, och därför krävs det ytterligare
åtgärder. En del av detta måste göras inom lands-
bygdsförordningen, dvs. miljöstöden och satsningarna
på landsbygdsutveckling. Den ska ses över inför år
2003, och vi bör i det sammanhanget föreslå fler
insatser. Vi behöver bl.a. förlänga vallstödet. Vi kan
behöva utöka anslagen för biologisk mångfald. An-
tagligen behövs förstärkningar av åtgärderna för att
begränsa näringsläckaget av fosfor och kväve. Sats-
ningar för att kunna bevara de jordbruk med höga
naturvärden som annars riskerar att läggas ned är
förstås också angelägna.
Jag vill inte nu låsa mig vid exakt vad som kom-
mer att behövas. Det får dels det fortsatta arbetet med
miljömålen, dels översynen av de nuvarande stöden
utvisa. Att det kommer att krävas ökade resurser kan
vi nog ändå vara säkra på. Vi anser att dessa bör till-
föras genom ökade svenska anslag i kombination med
modulering, dvs. att vi tar en del av de generella jord-
bruksstöden och satsar på miljö- och landsbygdsut-
veckling. Detta är en omfördelning som vi bedömer
som klok både för utvecklandet av det svenska jord-
bruket och för att bättre kunna nå miljömålen.
Det andra området där det kommer att krävas yt-
terligare åtgärder framöver och som jag vill ta upp
här gäller utformningen av jordbrukets miljöskatter.
Dagens utformning av handelsgödselskatten är inte
särskilt bra för att skapa en effektiv växtnäringsan-
vändning och för att minska näringsläckaget. Visst
har den effekt, men vi tror att vi kan öka den effekten
högst väsentligt genom en annan utformning. Vi är
överens med regeringen om att tillsätta en utredning
för att se över utformningen och för att hitta ett bättre
system. Samma utredning ska se över skatten på
bekämpningsmedel. Genom den återföring av skatten
som vi nu inför ökar möjligheterna att kraftigt höja
bekämpningsmedelsskatten utan att det svenska jord-
brukets samlade konkurrenskraft försämras. Vi har
länge ansett att det är nödvändigt med en rejäl höj-
ning av bekämpningsmedelsskatten, och det är ange-
läget att vi lyckas med det nu.
Även dieselskatten för jordbruket ska ses över. Vi
i Vänsterpartiet anser att det rimliga vore att jordbru-
ket slapp betala den del av dieselskatten som är
kopplad till vägtrafiken, dvs. att jordbruket borde
betala den skattesats som den grönfärgade dieseln
har, vilken är lägre än för den vanliga dieseln.
Vi ska göra en översyn av trafikbeskattningen.
Och i det sammanhanget ska denna fråga tas upp.
Samtidigt är det nödvändigt att man ser på vilka möj-
ligheter som det finns att minska arbetsmaskinernas
utsläpp. Där finns det andra åtgärder än dieselskatt att
använda som kan var betydligt effektivare. Och jag
förutsätter att vi kommer att föreslå ett åtgärdspaket
för att minska arbetsmaskinernas, inklusive jord-
bruksmaskinernas, utsläpp.
Fru talman! Med de åtgärder som jag föreslår här
tror jag att vi ökar våra chanser att minska jordbru-
kets miljöbelastning rejält. Samtidigt är det viktigt att
komma ihåg att det är åtgärder som inte försämrar det
svenska jordbrukets konkurrenskraft - tvärtom. Ge-
nom en klok och framåtsyftande miljöpolitik för
jordbruket skapar vi bättre och bättre förutsättningar
för att det svenska jordbruket ska kunna hävda sig i
den internationella konkurrensen. De som tidigare
hävdat att det kostar för mycket att gå före sina
grannländer i omsorgen om djur och miljö borde nog
tänka en gång till i dessa BSE-krisens dagar innan de
säger samma sak igen.