Fru talman! Först vill jag hälsa miljö- och jord-
bruksutskottets ordförande Ulf Björklund välkommen
till sin första jordbruksdebatt. Man kan i och för sig
sakna Dan Ericsson, men jag tycker faktiskt att Ulf
Björklund har ungefär samma spederbyxor på sig
som sin företrädare. Där finns en slående likhet.
Fru talman! I det här betänkandet, MJU2, be-
handlas förslagen i budgetpropositionen för år 2001
om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogs-
bruk, fiske med anslutande näringar jämte 75 motion-
syrkanden.
Riksdagen har den 22 november i år fastställt ut-
giftsramen för utgiftsområdet till 13 677 000 000
kronor. Utgiftsområdet omfattar 35 anslag fördelade
på sju politikområden. Det mest omfattande av dessa
är livsmedelspolitiken som i första hand avser jord-
bruks- och trädgårdsnäringarna, fiskenäringen samt
livsmedel. Övriga områden är landsbygdspolitik,
djurpolitik, samepolitik, skogspolitik, utbildningspo-
litik samt forskningspolitik.
Utskottsmajoriteten tillstyrker regeringens förslag
om medelsanvisningen på anslag m.m. Anslagna
medel för utgiftsområdet ökar därmed med ca 3,94
miljarder kronor jämfört med budgetåret 2000.
Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat kontinu-
erligt sedan Sverige blev medlem i EU och är nu mer
än dubbelt så höga som åren före EU-medlemskapet i
löpande priser. Till stor del förklaras detta av att ett
antal nya EU-stöd införts åren 1996-2001. Den till-
fälliga nedgången i utgifterna år 2000 är följden av
den senarelagda utbetalningen av arealstödet inom
jordbruket.
Ungefär 62 % av utgifterna finansieras från EU:s
budget. Merparten av EU:s stöd avser obligatoriska
åtgärder såsom arealersättningar, djurbidrag, inter-
vention och exportbidrag. Därtill kommer delfinansi-
eringsstöd och ersättningar som förutsätter nationell
medfinansiering. Till dessa hör det nya landsbygds-
programmet och den nya strukturplanen för fiskenä-
ringen i Sverige.
Utskottet har i enighet ställt sig bakom två motio-
ner som föreslår att regeringen får disponera anslaget
43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersätt-
ningar m.m. för att möjliggöra en kompensation för
den senarelagda utbetalningen av arealersättningen.
Med anledning av tre motioner föreslår utskottet
att bidrag till jordbrukets rationalisering inte bör
begränsas till enbart tidigare beslutade åtgärder utan
även får användas till nya omarronderingsprojekt.
Vidare föreslår utskottet med anledning av två
motioner att regeringen, mot bakgrund av en aviserad
informationssatsning om samerna som ursprungsfolk
i Sverige och om samisk kultur, under 2001 åter-
kommer till riksdagen med en redogörelse för sats-
ningens närmare utformning och med förslag om
finansiering.
Övriga motioner avstyrks. Det finns elva reserva-
tioner i betänkandet, och jag yrkar nu avslag på samt-
liga. Jag ska bemöta några av dem lite senare.
När det gäller prioriteringarna för år 2001 innebär
regeringens förslag bl.a. att 11 miljoner kronor får
användas för att förstärka åtgärderna för bekämpning
och kontroll av smittsamma djursjukdomar.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, får
sammanlagt 5 miljoner kronor för forskning och
vetenskapligt utvecklingsarbete kring frågor av bety-
delse för en omställning av jordbruket mot mer eko-
logisk produktion.
5 miljoner kronor avsätts för inrättande av en
trädgårdsnäringsfond till stöd för näringen t.ex. när
det gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Den viktigaste prioriteringen för år 2001 är rege-
ringens förslag på 35 miljoner kronor per år under tre
år för forskning om ekologisk produktion. Den tidiga-
re målsättningen om att 10 % av de odlade arealen
ska vara ekologisk har vi uppnått. Förra året besluta-
de riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
En hållbar utveckling att år 2005 ska 20 % av den
odlade arealen och 10 % av animalieproduktionen,
dvs. mjölkkor, slaktdjur, nöt och lamm, vara ekolo-
gisk. Detta är en viktig och rejäl satsning.
Försäljningen av ekologiska produkter i Sverige
och andra EU-länder förväntas öka med 20-40 %
under de kommande åren. Försäljningen kan dock bli
avsevärt högre beroende på hur mycket den ekologis-
ka produktionen ökar och de relativa priserna sjunker.
Detta framgår av en ny rapport från Retail Intelligen-
ce som är ett av Europas ledande marknadsanalysfö-
retag. I framtiden kommer konsumenterna i allt större
utsträckning att efterfråga livsmedel utan konstgjorda
tillsatser som är producerade utan genmodifiering och
med hänsyn till miljö och djuretik.
Livsmedelsskandaler, som exempelvis galna ko-
sjukan, kommer att ge extra skjuts åt försäljningen av
ekologiska produkter. I analysen framgår att försälj-
ningen av ekologiskt kött och charkprodukter för-
väntas öka kraftigt. Danmark gör ju här en annan
storsatsning på ekologiskt griskött för att behålla sin
plats som ett av världens ledande exportländer av
griskött. Den satsning vi nu gör under de kommande
tre åren är viktig eftersom efterfrågan på ekologiska
produkter är större än tillgången.
Jag läste i en tidning för en tid sedan om skånska
bönder. Skåne ska om fem år vara det län som ska
ligga i topp när det gäller att producera ekologiska
produkter. I Skåne har man naturligtvis tagit lärdom
av danskarnas framgång. Jag tycker att det är en bra
målsättning. Jag tror att Ingvar Eriksson med sin
övertygande argumentering har spelat en stor roll för
den här scenförändringen.
Fru talman! Jag ska bemöta några av talarnas bi-
fallsyrkanden. Jag börjar med moderaternas reserva-
tion 1.
Utöver de kraftiga anslagen till forskning på eko-
logisk produktion satsar regeringen stora medel i den
nya forskningsorganisationen som riksdagen har
antagit. I Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande, som tillhör vårt ansvarsområ-
de, satsar regeringen under kommande år 240 miljo-
ner kronor. Moderaterna vill i sin reservation reduce-
ra detta belopp med 10 miljoner kronor för forskning
om den konventionella odlingen.
Vi anser att det är Forskningsrådet som ska be-
sluta om hur fördelningen ska vara. Vi tror inte heller
att 10 miljoner kronor är det belopp som ska använ-
das. I verkligheten är det betydande forskningsbelopp
som går till konventionell odling.
I nästa vecka ska vi i Sveriges lantbruksuniversi-
tet, SLU, ta ställning till nästa års budget. När det
gäller forskningen föreslås att vi ska satsa närmare
300 miljoner kronor.
Det största projektet inom SLU som rör konven-
tionell forskning är ett projekt som kallas MAT 21.
Hittills har projektet kostat 58 miljoner kronor. Man
föreslår nu att programmet ska förlängas under fyra
år. Det är fem olika forskningsområden som finns
representerade. Det är mark och växtodling, djurhåll-
ning, produktkvalitet, konsumenter kontra lantbrukare
samt systemanalys. Några viktiga hörnstenar i visio-
nen för MAT 21 är uthållighetsmålen, MAT 21-
deklarationen och helhetssynen på livsmedelskedjan
från bonde till konsument. Landets mest kvalificerade
forskare ingår i det här stora projektet. Jag kan också
tillägga att LRF är med och bidrar till en liten del.
I reservationen föreslås också att anslagen till
Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska institutet
ska minska med 5 respektive 4 miljoner kronor.
Jag vet inte vilka beräkningsgrunder som ligger
bakom ett sådant här ställningstagande. När det gäller
Jordbruksverket tillsatte ju regeringen under våren
2000 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med
uppgift att se över jordbruksadministrationen. I rap-
porten som överlämnades till jordbruksministern i
augusti dras slutsatsen att högre kostnadseffektivitet,
förenklingar i administrationen, förbättringar av data-
baser och IT-stöd, ändring av regelverk och ökad
kunskap hos jordbrukarna bör leda till ytterligare
effektivisering eller minskade kostnader i verksam-
heten. På några års sikt bör enligt rapporten genomfö-
rande av administrativa förenklingar och införande av
ett nytt miljö- och landsbygdsprogram leda till att
resursbehoven bör kunna klaras med oförändrade
ramanslag.
I det här sammanhanget har Folkpartiet i reserva-
tion 2 föreslagit en sänkning med 100 miljoner kro-
nor. Förra året föreslog Folkpartiet en sänkning med
50 miljoner kronor. Vad har hänt sedan det året?
Vilka beräkningar ligger till grund för det förslaget?
Jag yrkar avslag på dessa reduceringar i reservatio-
nerna 1 och 2.
Vidare har moderaterna i reservation 1 föreslagit
en reducering av anslaget till Livsmedelsekonomiska
institutet. Jag vill framhålla att institutets verksamhet
bl.a. är till för att förse regeringen med långsiktiga
och analytiska underlag inför beslut och internatio-
nella förhandlingar om jordbruk och livsmedelsfrågor
samt att öka kunskapen om dessa frågor bland all-
mänheten. Vi har haft det här institutet i ett år. Jag
tycker att det är fel att redan nu halvera anslaget. Det
måste vara en felsyn från moderaterna.
I samma reservation 1 behandlas ersättning för
viltskador. Moderaterna föreslår att anslaget ska sän-
kas med 8 miljoner kronor. Moderaterna anser att
man ska begränsa viltskadorna genom en större av-
skjutning av viltdjur. Jag tycker att det här är ett
ganska märkligt beteende från moderaterna. Jag und-
rar hur ni rent praktiskt redan nästan år ska kunna
beskatta sälarna genom avskjutning. Det är ju mest
till det de här pengarna ska gå. Det är en bra fråga
som jag kan förvänta mig ett svar på från Ingvar
Eriksson.
I debatten har man också yrkat bifall till reserva-
tion 3 från kd. Ni misstror på något sätt den uppgörel-
se som vi har gjort med LRF. Regeringen fullföljer
och fortsätter nu diskussionen om på vilket sätt vi ska
återbetala pengarna när det gäller s.k. gödselskatt.
Regeringen avser att återkomma i vårpropositionen,
så frågan blir väl en följetong.
Likadant har vår ordförande yrkat bifall till reser-
vation 7. Det gäller avgifter till djurdatabasen. Jag
tycker att det är märkligt om det är skattebetalarna
som ska betala. När man genom den här databasen
ska införa djur från andra länder ställer vi stora krav
på att identitet och ursprung ska fastställas. Det gäller
både nötkreatur, svin, får och getter som ska EU-
märkas och journalföras. Jag tycker inte att det är
rimligt att skattebetalarna i det här ledet ska vara med
och betala införseln.
Det finns också en reservation 8 som faktiskt tre
eller fyra borgerliga partier har yrkat bifall till. Ni är
oense om alla saker i budgeten men här har ni lyckats
sy ihop er lite grann. Det handlar om Norrlandsstödet.
Det stödet, som den svenska regeringen för ett antal
år sedan fick godkänt av EU-kommissionen, är en
ram på 318 miljoner kronor. Inom den ramen har
också EU-kommissionen fastställt hur mycket man
får ha i volymer, hur mycket man får ge till mjölker-
sättning, hur mycket man får ge till djurbidrag osv.
Det är fastställt i EU.
Vad ni just nu bråkar om är 5 miljoner kronor som
på olika sätt inte har kunnat utnyttjas inom den här
ramen. Men jag kan lugna er och säga att det här är
en sådan sak som man kontinuerligt för diskussioner
om, inte bara med näringen utan också med kommis-
sionen. För bara någon månad sedan hade man den
senaste träffen med EU-kommissionen för att försöka
klara av det här. Det kan i och för sig tyckas vara en
liten summa. Men har vi fastställt ramen till 318 mil-
joner ska vi försöka få fram de pengarna.
För övrigt har vi, med de kontakter vi har när vi är
ute i landet, kunnat göra den här uppgörelsen med
LRF. Tack var den får vi, bortsett från att moderater-
na har klagat på Hans Jonsson för att han har träffat
en bra uppgörelse, bra signaler. Vi hör mer och mer
att de yngre bönderna är optimistiska. De är också
optimistiska på det sättet att de nu går tillsammans på
ett helt annat sätt. Man slår inte bara ihop gårdar, man
köper också gemensamma maskiner för att försöka få
ned kostnaderna.
Ser vi på jordbruket i Tyskland, där man har ma-
skinringar som utgör ungefär 40 %, är det utbyggt på
ett helt annat sätt. Bönderna ska inte själva behöva
köpa dyra maskiner utan kunna utnyttja det här. Jag
tror att det är sådant som vi får se ännu mer av här i
Sverige. När det gäller små jordbruk med 15-20
mjölkkor går det inte i en framtid att klara sig på att
gå ut och mjölka en gång på morgonen och en gång
på kvällen och tro att det ska vara någon stor in-
komstkälla. Det håller inte.
Jag är ganska optimistisk och tror faktiskt att vi
har vänt det här.
Vi har den fördelen gentemot Europa att vi tidiga-
re har satsat på bra djurhälsa och bra etik. Det kom-
mer att gynna den svenska produktionen och de
svenska konsumenterna.