Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att säga
en del utifrån kristdemokraternas särskilda yttrande nr
2. Åke Carnerö kommer att tala om reservation nr 6,
och Margareta Viklund kommer att tala om den
fruktansvärda situationen i Kosovo, som också FN:s
generalsekreterare tog upp i sitt anförande här i kam-
maren nyss.
Jag yrkar bifall till reservation 6.
Fru talman! I och med det kalla krigets slut för-
ändrades förutsättningarna för vår säkerhetspolitik
radikalt. Omvärldsbilden är annorlunda och flera
olika säkerhetsstrukturer har tillkommit i Europa med
inriktning på ökat samarbete, och det är bra. Genom
att Polen, Ungern och Tjeckien sedan den 12 mars
1999 är medlemmar i Nato har den gamla uppdel-
ningen av Europa mellan Nato och den forna Wars-
zawapakten upphört.
Uppdelningen mellan Öst- och Västeuropa be-
kräftas också av att en rad öst- och centraleuropeiska
länder, som tidigare varit kommunistiska regimer, nu
knackar på dörren för EU-medlemskap. Allt detta
innebär nya utmaningar och kräver att vi förutsätt-
ningslöst omprövar och utvärderar vår säkerhetspoli-
tik för att finna de bästa lösningarna för att bibehålla
vår fred och frihet.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen är svårförut-
sägbar, inte minst på grund av den konflikt som pågår
i sydöstra Europa. Man kan inte utesluta risken för en
storkonflikt på Balkan, något som givetvis kraftigt
skulle förändra vår omvärldsbild. Även om en sådan
utveckling kan undvikas vet vi att det mänskliga
lidandet och de ekonomiska konsekvenserna av kon-
flikten är och blir oerhörda. För att inte risktagningen
med vår försvarsförmåga skall bli för stor behövs en
noggrann säkerhetspolitisk analys innan försvarets
grund- och krigsorganisation slutgiltigt fastställs.
Fru talman! Ett bibehållande av Sveriges militära
alliansfrihet ställer krav på en betryggande försvars-
förmåga. Vi kristdemokrater motsätter oss därför de
stora nedskärningar i försvarsbudgeten som görs
utifrån osäkra antaganden. Försvarsmaktens ekonomi
har redan innan nedskärningarna utsatts för enorma
påfrestningar och instabila regler. Konsekvensen blir
att Försvarsmakten inte får den långsiktiga styrka
som vi kristdemokrater anser behövs. Det innebär
också att trovärdigheten för viljan att utforma ett nytt
försvar urholkas.
För att Sverige inte skall hamna i ett sämre säker-
hetspolitiskt läge när det europeiska säkerhetsmönst-
ret förändras, är det viktigt att vi är med i de olika
forum som finns för att kunna påverka utvecklingen
och därigenom tydliggöra vår vilja att ta aktivt ansvar
för Europas säkerhet. Vårt medlemskap i EU, vårt
samarbete med Nato i SFOR och PFF och observatör-
skapet i VEU har ökat förutsättningarna för en aktiv
säkerhetspolitik. Därigenom har Sverige en historisk
möjlighet att delta i arbetet med att skapa ett enat
Europa präglat av integration, samarbete och gemen-
sam säkerhet.
Sverige bör vara öppet för medlemskap i alla de
säkerhetsorganisationer som finns i Europa. Svensk
säkerhetspolitik skall inte låsas fast vid en linje i den
nya och svårförutsägbara situation som råder. Om vi i
framtiden skulle ställas inför hot om väpnat angrepp,
måste vi vara beredda att ta konsekvenserna av den
djupa samverkan som vi har med de fredsbevarande
krafterna i Europa så att vi är med när besluten fattas.
Fru talman! Ett öppet och nära samarbete med
Nato har blivit en naturlig del av svensk säkerhetspo-
litik. Nato är en viktig del av Europas framväxande
säkerhetsarkitektur och bidrar till stabilitet och säker-
het. En utveckling där Litauen, Lettland, Estland och
kanske Finland blir Natomedlemmar är inte bara
önskvärd utan också sannolik. Sverige kan inte stå
likgiltigt inför en utveckling som säkrar de baltiska
ländernas frihet och självständighet. Eftersom vi
själva värdesätter frihet och demokrati, bör vi också
vara beredda att försvara de principer om frihet, de-
mokrati och mänskliga rättigheter som utgör själva
grunden för ett fredligt Europa.
Svenskt medlemskap i Nato är för närvarande inte
aktuellt, men det avtalade samarbetet mellan Nato
och Ryssland, Natoutvidgningen österut med Polen,
Ungern och Tjeckien samt PFF-samarbetet gör att vi
måste vara beredda att förutsättningslöst pröva vår
egen relation till Nato.
EU är av fundamental betydelse för säkerhet och
stabilitet i Europa, och Sveriges medlemskap ger
ökade möjligheter att verka för ett Europa präglat av
öppenhet, demokrati och gemensam säkerhet. Sverige
har ett intresse av att de hot, risker och påfrestningar
som ryms inom det vidgade säkerhetsbegreppet kan
hanteras gemensamt med andra länder i vårt närom-
råde samt inom EU. Även om EU saknar förpliktelser
om rent militär hjälp, är det självklart att medlems-
länderna inte kan stå likgiltiga om något annat med-
lemsland utsätts för våld eller hot om våld. Det inne-
bär att vårt medlemskap i EU i sig utgör en säker-
hetspolitisk nettofördel.
Säkerheten i Sveriges närområde spelar en central
roll i utformningen av vår säkerhetspolitik. Österut
kvarstår en politisk osäkerhet och därmed ett hot mot
säkerheten. Genom ett starkt samarbete med våra
grannländer i Östersjöregionen kan vi bidra till att
förbättra hotbilden och förebygga konflikter. De
baltiska ländernas försvarsförmåga kan stärkas och
utvecklas genom fortsatt stöd till deras uppbyggnad
av totalförsvar och andra säkerhetsfunktioner. De bör
även stödjas i strävan att bli medlemmar i EU, vilket
är ett viktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag än en gång
understryka det som vi kristdemokrater ofta har sagt
om vikten av att så tidigt som möjligt ingripa för att
genom föregripande diplomati och åtgärder kunna
avvärja eller släcka eldfängda situationer som annars
kan flamma upp till bränder som kan vara ett hot, inte
bara för sitt eget område.
Sverige har goda traditioner att föra vidare när det
gäller att bidra till freds- och säkerhetsskapande in-
satser. Låt oss slå vakt om dem. Bifall till reserva-
tion 6.