Herr talman! Det är klart att rundgången skall
förhindras så långt möjligt. Men ibland behövs det
insatser i den riktningen. Här gäller det -- precis
som det gäller mycket annat i fråga om
arbetsmarknadspolitiska insatser -- att man iakttar
stor vaksamhet.
Hans Andersson är bekymrad över att framför allt
den politiska distansen mellan oss är för lång. Men
det är inte så originellt att liberaler och
kommunister är mycket oense. Det har de varit
genom decennier, och i synnerhet har vi liberaler
varit avskräckta av att åtminstone Hans
Anderssons partikamrater många gånger här i
kammaren har sjungit planhushållningens höga
visa.
Jag håller med om att utvecklingen från en
arbetslinje, där åtgärderna inte är lika dominanta,
till mera av en kontantlinje är olycklig. Men det är
ju situationen som har framtvingat detta. Vi måste
sträva efter att snabbt kunna återgå till det tidigare
förhållandet 70--30 till åtgärdernas fördel.
Hans Andersson beklagade sig över att vi måste
låna en massa pengar. Ja, men Vänsterpartiet vill ju
öka på upplåningen. Jag har inte hört någonting om
några förslag som skulle leda till ett rejält minskat
budgetunderskott.
Herr talman! Till sist är jag överens med Hans
Andersson på en punkt. Långsiktiga lösningar skall
inte bekostas med arbetsmarknadspolitiska
medel -- det gäller enbart de kortsiktiga -- utan det
måste till produktiva insatser. Jag vill hävda att
regeringens försök att nu ge förändrade och
förbättrade villkor för småföretagen är en satsning
i rätt riktning. Hans Andersson talade om insatser
för en förbättrad miljövård, och det är också
mycket goda förslag. Låt oss pröva även dessa.