Fru talman! Jag vill litet grand förklara och utveckla
vad jag menade med det jag sade om
kommunikation. Det jag framför allt är ute efter
när jag talar om att gymnasieskolan måste jobba
emot grundskolan är någon form av
marknadsföring, där man så att säga klargör vad de
nya programmen är i förhållande till de gamla
linjerna. Jag tror nämligen att det i dag kan finnas
elever som t.ex. tidigare skulle ha valt linjen
Handel och kontor, därför att något syskon eller
kamrat kanske har gått där, men som nu har
hamnat på Handel och administration, där man
t.ex. läser 124 timmar företagsekonomi. Detta kan
upplevas som kolossalt jobbigt. Den kontakt jag
talar om, som då i och för sig är enkelriktad,
handlar väldigt mycket om att förhindra felval, som
kan ske utifrån att man är otillräckligt informerad.
Också jag tror att det skulle vara väldigt lyckligt om
man kunde hitta modeller som innebär att lärare
kan tjänstgöra både i det vi i dag kallar högstadiet
och i gymnasiskolan och kanske kan gå däremellan.
På så vis kunde de kanske där bli den bro och den
överbyggnad som vi skulle behöva för att få en
''sömlös'' skola och genomföra ett 1--12-tänkande,
som omfattar alla årskurser från ettan i
grundskolan till tredje året i gymnasiet, eller det
som Björn Samuelson och jag så ivrigt eftertraktar,
1--13-perspektivet.