Herr talman! Om jag får lova att sköta den interna
debatten inom socialdemokratin får Annika Nordgren
göra detsamma i Miljöpartiet. Det lovar jag alldeles
säkert.
Det som är viktigt och det jag försöker att tala om
är att de beslut som finns uppräknade i vårt betänkan-
de i de allra flesta fall är beslut som riksdagen har
ställt sig bakom.
Det är inte så att man först bestämmer sig för att
göra det ena eller det andra i materielhänseende och
sedan går till riksdagen och frågar om man skulle
kunna få litet pengar för det. Så går det inte till.
Det går till så att vi i ett försvarsbeslut bestämmer
oss för ett materielprojekt. När vi har gjort det be-
stämmer vi oss också för en ram för hur mycket det
får kosta de kommande fem åren, dvs. så länge för-
svarsbeslutet räcker.
Om materielprojektet behöver längre tid på sig för
att bli klart - 10 eller 15 år, vilket inte är ovanligt -
måste man återkomma till riksdagen och berätta var
man är i utvecklingsfasen. Riksdagen får ta ställning
till om projektet skall fortsätta eller inte.
Det är precis det som har hänt när det gäller den
ubåt som riksdagen fattade beslut om 1987. Det är
precis det som har hänt när det gäller ARTHUR, som
ingick i 1992 års försvarsbeslut. Det är precis vad
som har hänt när det gäller delserie 1 och delserie 2
av JAS.
I detta bemyndigande finns det inte en krona med
för JAS delserie 3 av det skälet att riksdagen har att ta
ställning till denna fråga först. Den frågan avgör vi
här nästa höst. Då är det dags att prata om JAS delse-
rie 3 - inte förr.