Fru talman! Kristdemokraterna står bakom de två
reservationerna 21 och 32 som har fogats till betän-
kandet, men för att spara tid yrkar jag endast bifall till
reservation 21.
Fru talman! De säkerhetspolitiska mål och uppgif-
ter som fastställdes i 1992 års försvarsbeslut ligger
fast. Vi hoppas att de relativt gynnsamma säkerhets-
politiska förhållanden som råder i vårt närområde
skall befästas även om det kalla krigets stabila men
otrygga spänning ersatts med en osäker avspänning. I
Öst- och Centraleuropa finns positiva tecken på åter-
hämtning och en vilja till samarbete, men också oro-
väckande företeelser som olösta konflikter och upp-
lösning. Vi kan konstatera att utvecklingen i det tidi-
gare Sovjetunionen och inte minst i Ryssland alltjämt
präglas av betydande politisk instabilitet och stora
ekonomiska problem. Situationen är, som utskottet
skriver, mycket svårbedömbar.
Det hot vi kan se i dag är regionala konflikter som
via en upptrappning kan äventyra regional och inter-
nationell stabilitet. Andra allvarliga säkerhetspolitiska
risker i framtiden är spridningsrisken av massförstö-
relsevapen till mindre nogräknade länder samt icke-
militära hot som terrorism och organiserad kriminali-
tet.
Fru talman! Två dagar denna vecka har varit sär-
skilt betydelsefulla ur säkerhetspolitisk synvinkel.
Den 7 maj för 50 år sedan upphörde striderna efter
Europas andra stora krig detta århundrade, och den 9
maj för 45 år sedan lade den franske utrikesministern
Robert Schuman fram en plan för att knyta ihop Eu-
ropas länder i fredligt samarbete. Hans inledande ord
"världsfreden kan inte bevaras utan skapande an-
strängningar", är värda att lyftas fram som bakgrund
till den process som nu pågår för att skapa en ny sä-
kerhetsordning.
Kristdemokraterna delar regeringens syn att med-
lemskapet i EU innebär ett säkerhetspolitiskt plus. EU
får en utvidgad säkerhetspolitisk betydelse som ett
centralt instrument för att utsträcka det västeuropeiska
samarbetet österut. Det är avgörande för den europe-
iska säkerheten att de östeuropeiska länderna får den
yrkesmässiga kompetens och de ekonomiska resurser
som krävs för att de skall utveckla en parlamentarisk
demokrati och en social och ekologisk marknadseko-
nomi.
Fru talman! Utskottet delar den bedömning som
bl.a. kristdemokraterna gör vad gäller de betydande
svårigheter som för närvarande råder beträffande
säkerhetspolitiska framtidsbedömningar. Eftersom
Försvarsberedningen grundligt arbetar med säkerhets-
politiken i ett längre perspektiv är det inte nu aktuellt
att göra försvarspolitiska vägval som på lång sikt
medför konsekvenser för totalförsvaret. Det är dock
viktigt att de kontrollstationer som lagts in såväl före
som efter nästa försvarsbeslut utformas så att vi kan
vidta nya säkerhets- och försvarspolitiska ställnings-
taganden vid behov.
Fru talman! Värnpliktsystemet har ett stort värde.
Det ökar insynen i försvaret och befäster dess folkliga
förankring. Det ökar förståelsen för det moderna
samhällets utsatthet och sårbarhet. I en konfliktsitua-
tion finns inga bättre soldater än de som försvarar
gemensamma värden, sina landsmän och sin hem-
bygd. Dessutom utmärker sig svenska värnpliktsför-
band på ett fint sätt i internationella insatser.
Totalförsvarsplikten får inte avvecklas, den måste
i stället breddas. Framför allt måste vi försöka hitta
lösningar som minskar antalet människor i utbild-
ningsreserven. Alternativ som utökad civilplikt och
direktrekrytering till hemvärnet är två vägar kristde-
mokraterna pekar på i syfte att försöka återgå till reell
plikttjänstgöring för alla män. Möjligheterna att på
sikt avveckla utbildningsreserven bör därför studeras
ur kostnadssynpunkt och av rättviseskäl.
Utskottet är angeläget om att frågorna kring
värnpliktsutbildningens omfattning får en bred belys-
ning inför nästa försvarsbeslut. Vi kristdemokrater
noterar även att en översyn av de totalförsvarsplikti-
gas sociala och ekonomiska situation kommer att
göras.
Även om inriktningen av det svenska totalförsva-
ret går mot en alltmer tekniskt avancerad utformning
kommer dess grundstomme alltid att utgöras av befäl,
civilanställda, all frivillig personal och totalför-
svarspliktiga. Det är av stor vikt att framtida omstruk-
tureringar sker med särskilt hänsynstagande till dem
som blir övertaliga.
Fru talman! Sveriges medverkan vid skilda freds-
bevarande insatser har ökat i omfattning. Totalförsva-
ret måste därför göras mer flexibelt eftersom kraven
på svensk medverkan vid internationella fredsfräm-
jande insatser får en viktig roll.
Vi måste därför skapa en struktur för svensk
fredsbevarande verksamhet som även framgent omfat-
tar "en god förmåga att ställa väpnade styrkor till
FN:s och OSSE:s förfogande."
Vi måste dock beakta att resurser till fredsbeva-
rande verksamhet inte urholkar totalförsvarets eko-
nomiska ramar eftersom det övergripande målet för
försvarsmakten är att försvara landet mot väpnade
angrepp.
Försvarsmaktens medverkan i internationella in-
satser kommer nu att administreras och redovisas i ett
särskilt program. Frågan om förslitning av materiel
ser ut att lösas.
Fru talman! Regeringen anför att grundutbildning
av värnpliktiga för amfibieförband och KA-förband
inte bör genomföras vid Norrlandskustens marin-
kommando efter den 1 november 1997. Dock skall
möjligheten att utnyttja övningsområdet och goda
utbildningsbetingelser till vidare bibehållas.
Kristdemokraterna anser att det nu vore fel att som
särlösning, under pågående arbete i Försvarsbered-
ningen och utan hänsyn till framtida försvarsstruktur
eller utbildningsbehov, avveckla denna grundutbild-
ning. De väntade besparingarna är osäkra i närtid. Jag
yrkar därför bifall till reservation 21, som jag sade
tidigare.
Fru talman! Försvarsmaktens helikoptrar är en
viktig resurs i det fredstida samhället för att täcka
beredskapsbehov för olika typer av räddningstjänst i
hela landet. Jag har i en motion pekat på behovet av
helikoptrar inom sjukvård, kommunal räddningstjänst,
sjö-, fjäll- och flygräddning. För att insatserna skall
bli effektiva måste vi kunna ha en rimlig beredskap
dygnet runt. Resurser för detta bör kunna finansieras
genom de samverkande myndigheternas ekonomiska
ramar. Utskottet menar också att det angeläget att vi
får en lösning på denna faktiskt mycket långvariga
diskussion i vårt land. Det är naturligtvis viktigt att
statens alla resurser, inklusive dess helikoptrar, kan
disponeras vid akuta räddningsinsatser.
Fru talman! Kristdemokraterna ställer sig bakom
de aviserade besparingarna på 1,8 miljarder kronor i
den rådande säkerhetspolitiska situationen. Men ma-
joriteten i utskottet anser samtidigt "att det är viktigt
med stora ansträngningar för att slå vakt om kvalitets-
profilen i 1992 års försvarsbeslut" samt "att det finns
ett brett stöd för strävan efter att upprätthålla kvalite-
ten".
Vi delar denna syn och vill tillägga att även om
besparingarna nu görs vad gäller incidentberedskapen
är det viktigt att ingripanden även fortsättningsvis kan
ske mot varje form av kränkning mot vårt luftrum och
territorium.
Fru talman! Totalförsvarets förmåga att möta ett
väpnat angrepp är grundläggande för dess förmåga att
stödja säkerhetspolitiken. Sverige skall därför upp-
rätthålla ett effektivt totalförsvar. Detta bidrar till lugn
och stabilitet i det nordiska området i fred och i inter-
nationella kriser. Det är också en förutsättning för att
bevara trovärdigheten för Sveriges militära alliansfri-
het och skapa respekt för vår vilja och förmåga att
försvara hela vårt land om vi skulle utsättas för ett
militärt angrepp.
Inriktningen av försvarspolitiken skall ske mot en
till de säkerhetspolitiska målen anpassad balans mel-
lan uppgifter och resurser och mellan kvalitet och
kvantitet. Med en fast förankring i samhället, kompe-
tent personal, välutbildade totalförsvarspliktiga, hög
teknologisk förmåga och en anpassningsbar försvars-
struktur främjas den goda försvarsvilja som är nöd-
vändig för att vårt totalförsvar skall kunna fylla sin
viktiga uppgift om ofärdstider skulle komma.