Fru talman! Kulturen är det liv vi lever. Kulturen
är själva grunden för mänsklig utveckling, demokrati
och mänsklig värdighet.
Genom att fler och fler materiella behov tillgodo-
setts får de immateriella värdena större betydelse.
Genom att själv få skapa och låta åsikter och känslor
få komma till uttryck får människan utlopp för sin
kreativitet.
I Unescos rapport Vår skapande mångfald skriver
man följande om kreativitet: "Begreppet kreativitet
måste därför tolkas fritt och inte bara hänföras till
konstens område, utan också till problemlösning i alla
upptänkliga sammanhang. Kreativitet hör långt ifrån
enbart samman med konstarterna, utan har avgörande
betydelse för industri och handel, för utbildning och
social utveckling."
Vi i Centerpartiet anser att det är viktigt med en
långsiktig kulturpolitik som samtidigt ger utrymme för
nya lösningar, nya idéer och nya organisationsformer.
I grunden måste den kulturella infrastrukturen med
institutioner och myndigheter finnas och ges möjlig-
het att verka. I en tid med snabba förändringar och en
ökande inriktning mot mer kortsiktiga projekt för
förnyelse och utveckling är det nödvändigt att balans-
era med den kompetens och den kontinuitet som finns
i basverksamheten. Vi har reservationer både när det
gäller den kulturella infrastrukturen och när det gäller
balansen mellan basverksamhet och projekt.
Kulturen har betydelse för en rad olika samhälls-
områden. Det handlar, förutom om kulturens självkla-
ra egenvärde, om demokrati och identitet, arbetstill-
fällen, turism, regional och lokal utveckling, företa-
gande, integration, mångkultur och tolerans, delaktig-
het och hälsa. Med utgångspunkt från detta menar vi
att det finns starka skäl att statens satsning på kultur-
sektorn skall öka inför 2000-talet - även om man tar
ett ökat inslag av sponsring i beaktande.
Den stora kulturmanifestation som kulturhuvud-
stadsåret 1998 kommer att innebära bör vara avstam-
pet för att göra Sverige till ett ännu mer utvecklat
kulturland. De medel som avsatts för kulturåret 1998
bör enligt vår mening finnas kvar och användas till
uppföljning av kulturåret ute i hela landet. Genom
arbetsgruppen Kultur i hela landet har en mängd
spännande och intressanta projekt fått stöd. Det arbete
som inletts bör få en fortsättning även när arbetsgrup-
pens arbete är avslutat.
Fru talman! Centerpartiet har länge ansett att barn-
och ungdomskultur är ett viktigt område, som måste
prioriteras. Det handlar inte bara om att barn och
ungdomar skall ses som konsumenter av en kultur
skapad av vuxna. Barn- och ungdomskultur handlar
lika mycket om att uppmuntra barns och ungdomars
eget skapande.
Skapande verksamhet kan för många barn och
ungdomar vara oerhört betydelsefull, en möjlighet att
få utlopp för sina känslor och tankar, att få tillfälle att
känna igen sina och andras problem, att få vara bety-
delsefull. Konsten och kulturen kan hjälpa dem att få
motbilder att sätta upp mot det som tycks omöjligt att
förändra och förhindra, att återerövra tilliten till
människor.
"De som är väldigt kreativa och inte får något ut-
lopp för sin kreativitet, vänder den till en destruktivi-
tet. Och då blir alla de där sångerna man aldrig fick
skriva, tavlorna man aldrig fick måla till sönderslagna
fönster och nersparkade människor i stället". Detta är
ett citat av Lasse "Ali Hussein" Lindroth.
Vi i Centerpartiet har länge framhållit att en väx-
ande andel av all kulturverksamhet skall riktas mot
barn och ungdomar. Därför anser vi att 25 % av resur-
serna av kulturanslaget bör öronmärkas till kultur för
barn och ungdom. Det är en kraftig markering av
vikten av att barn och ungdomar blir delaktiga i kul-
turlivet, och det skall ses som ett golv, inte som ett
tak. Skolan är en av de viktigaste platserna för barns
möte med kultur. Centerpartiet har också ställt sig
bakom en flerpartireservation om kulturen i skolan.
Den nya kulturpolitiken skall leda oss in i det nya
årtusendet, och Centerpartiet anser att den måste ge
tydliga signaler om att kvinnors historia och kulturella
gärningar skall synliggöras. Strukturer i samhället
som inte förmår ta vara på kvinnoperspektivet lika bra
som mansperspektivet bör inte höra hemma i det nya
årtusendet. Centerpartiet anser att ett landsomfattande
projekt med uppgift att belysa och framhålla kvinnans
roll och betydelse inom kultursektorn och i historien
bör genomföras.
Fru talman! Ett av de nya målen för den svenska
kulturpolitiken är att främja kulturell mångfald. Det är
ett mycket viktigt mål. Vi har i dag ett mångkulturellt
samhälle, men ett mångkulturellt samhälle som inte
fungerar bra. Främlingsfientlighet och rasism breder
ut sig. Den allra viktigaste åtgärden för ökad förståel-
se, för delaktighet och integration är att svenskar och
invandrare träffas på ett naturligt sätt. Kulturmöten
och mångfald skapar en ny styrka och nya möjlighe-
ter. Nya medborgare inlemmas i samhället samtidigt
som vi låter samhället utvecklas till följd av nya im-
pulser från andra kulturer. Det är viktigt att ge möj-
lighet till egna kulturella uttryck men också att erbju-
da delaktighet i det svenska samhället.
Förra årets förslag om ett världskulturhus har i
årets budgetproposition blivit till ett forum för
världskultur. Vi är inte övertygade om att ett särskilt
forum för världskultur är det mest effektiva sättet att
uppnå en fruktbar kulturell mångfald i Sverige. Cen-
terpartiet anser att det handlar om att ge alla konst-
närliga institutioner ett uppdrag att främja kulturmö-
ten.
När det gäller internationellt samarbete finns i dag
flera exempel på institutioner med väl utvecklade
internationella kontakter. En del av dem mötte kul-
turutskottet vid resan till Sydafrika. Vi anser att våra
olika kulturinstitutioner har förmågan att främja kultu-
rell mångfald utan att det behöver gå via en ny byrå-
krati. De medel som föreslås bör i stället via Statens
kulturråd fördelas till internationellt samarbete och till
mångkulturellt arbete i Sverige.
Kulturen är en viktig del i tillväxtindustrin, efter-
som kultur skapar sysselsättning. Vad som ofta glöms
bort är att kulturen inte bara har en kostnadssida utan
också ger positiva ekonomiska effekter utöver de mer
svårmätbara, som olika upplevelser. Det här sker ofta
till en mycket låg investerings- och driftskostnad. Det
handlar om förutsättningarna för turism, om lokal
självkänsla och utveckling, om en orts attraktivitet när
det gäller företagsetablering och mycket mer. Man
brukar ofta peka på Glasgow, som var kulturhuvud-
stad 1990, som ett bra exempel. Det finns många fler
exempel, som vi också pekat på i vår motion.
Fru talman! Stockholm som huvudstad är även ett
självklart centrum för landets kulturliv. Här finns de
statliga ansvarsmuseerna, och här finns nationalsce-
nerna. Här finns de flesta kulturarbetarna och en
mängd intressanta kulturprojekt. Det är naturligt att en
huvudstad också har en nationell uppgift för den na-
tionella kulturen och för att visa den för både landets
invånare och utländska besökare. Det är också av
största vikt med ett levande kulturliv i hela landet. Det
är vår absoluta uppfattning att alla landets invånare
har rätt till rimlig tillgång till kulturupplevelser.
Regeringen har på riksdagens uppdrag i budget-
propositionens kulturbilaga redovisat fördelningen av
kulturresurserna i landet. Den analys som gjorts är
enligt vår uppfattning alldeles för begränsad. Den
gäller bara de bidrag som betalats ut via Statens kul-
turråd samt till Riksteatern. Man säger att "på sikt bör
hela Kulturdepartementets ansvarsområde inkluderas i
en regional analys". Vi menar att den analysen bör
genomföras alldeles omgående.
Mot bakgrund av den regionalisering som nu sker
är det viktigt att regionala utvecklingsplaner utformas
för hela det kulturpolitiska fältet. Ett arbete har också
inletts av Svenska Kommunförbundet och Landstings-
förbundet för att på olika sätt utveckla det regionala
samspelet inom kulturen. Detta är något som både
Teaterutredningen och Kulturutredningen pekade på.
Vi ser det som angeläget att man på nationell nivå ger
ett stöd för detta utvecklingsarbete. På det viset kan
man också få en bättre samverkan mellan de regionala
kulturinstitutionerna och de lokala arrangörerna.
Fru talman! Detta är något om Centerpartiets syn
på kulturpolitiken. Jag har i det här inlägget inte tagit
upp så många detaljer. Vi har fogat ett antal reserva-
tioner och särskilda yttranden till det här betänkandet
för att markera områden där vi vill något mer än ma-
joriteten.
Totalt sett kan man ändå säga att samstämmighe-
ten om kulturpolitiken är ganska stor i kulturutskottet.
Vi skulle nog alla önska att vi hade mer resurser att
satsa på kultur. Det gäller egentligen alla utom mode-
raterna, som föreslår en neddragning med 560 miljo-
ner på en redan liten kulturbudget. Den dubblerings-
fond som moderaterna föreslår kan på intet sätt kom-
pensera hela den neddragningen, i all synnerhet inte i
inledningsskedet. Dessutom föreslår moderaterna en
renodling av det statliga ansvaret för kulturinstitutio-
ner och vill att kommuner och regionala myndigheter
skall ta ett större ansvar. Hur det går ihop med mode-
raternas stora besparingar på kommuner och landsting
och den moderata uppfattningen att landstingen inte
skall ägna sig åt kulturfrågor är svårt att förstå. Skulle
moderaternas kulturpolitik genomföras vad avser
budgetramarna skulle vi få se en enorm nedrustning
av kulturen i landet. Som jag har anfört tidigare anser
vi i Centerpartiet att kulturen är så viktig att ramarna
för kultur i stället bör utökas i framtiden.
Fru talman! Jag står självfallet bakom alla de re-
servationer där Centerpartiet finns med men yrkar för
tids vinnande bifall endast till nr 9, 11 och 16.