Fru talman! Den reformerade utlänningslagstift-
ningen, som infördes den 1 januari 1997, har i det
praktiska utförandet fungerat i stort sett som vi, som
då ställde oss bakom den, förväntade oss. En del
kompletterande beslut har tagits senare om barns
ställning i utlänningsärenden och också om återkal-
landen av givna uppehållstillstånd.
Självfallet är inget tillstånd statiskt. Förändringar
och förbättringar i lagstiftningen måste alltid diskute-
ras.
En utredning, NIPU, som vi kallar den, som har
sett över bl.a. asylprocessen och anknytningsfrågor
har nyligen lagt fram ett betänkande där långt gående
förslag finns om förändringar för att ytterligare för-
bättra rättssäkerheten.
Vi moderater anser inte att invandringspolitiken
lämpar sig för enkel partipolitisk träta över block-
gränsen. Betänkandet som vi nu har på vårt bord
konfirmerar att det finns en rejäl förankring här i
riksdagen och också förhoppningsvis ute i landet
bland människor för en invandringspolitik som präg-
las både av humanitet och av tydlighet. Ordning och
reda skall förenas med medmänsklighet. Ju bredare
och djupare legitimitet politiken får på detta område
bland svenskar och boende här i Sverige, desto mind-
re är risken för enkla och populistiska budskap.
Vi moderater har fullt förtroende för Invandrar-
verkets och Utlänningsnämndens personal och led-
ning i deras mycket svåra arbete. Det handlar om ett
arbete som rör mänskliga rättigheter. Både professio-
nalism och engagemang behövs. Det finns också i
verket och Utlänningsnämnden, och det utvecklas
fortlöpande.
Jag vill ha detta sagt, tydligt och klart, eftersom
dessa myndigheter ofta får tjäna som spottkopp för
den moraliska eliten i massmedierna och bland en del
politiker som vill skära lagrar som förment mer hu-
mana och medkännande än oss som har tagit på oss
den stundom otacksamma uppgiften att också kombi-
nera humanism med realism.
Jag vill i det här sammanhanget särskilt nämna
Vänsterpartiet. Detta partis hela hållning andas miss-
tro och negativism i allt vad gäller Invandrarverkets
och Utlänningsnämndens arbete. Partiets motioner
präglas också rent allmänt av svepande formulering-
ar, oförskämda påståenden, övertolkningar och miss-
tänkliggöranden. Jag tror att Vänsterpartiets företrä-
dare i utskott och andra sammanhang skulle ta sig en
dag eller två, åka till Invandrarverket, sätta sig på
skolbänken och få undervisning i hur det faktiskt går
till. Det går nämligen inte till så som man antyder i
sina motioner.
Skulle riskdagen välja att genomföra Vänsterns
och för all del också Miljöpartiets alla förslag skulle
vi få en pull-effekt, medförande en invandringsök-
ning av betydande omfattning. Detta skulle givetvis
riskera att rasera den tolerans som nu finns, och
främlingsfientligheten och motsättningarna i samhäl-
let skulle öka. Det är lika bra, fru talman, att vara
tydlig på denna punkt. Det skulle bli så som jag säger.
Det finns en tydlig oro på många håll ute i sam-
hället som vi måste lyssna på och respektera. Rätt
eller fel ställer sig många oförstående till att Sverige
tagit emot ett så stort antal invandrare det senaste
decenniet samtidigt som vi kämpar med hög arbets-
löshet och med låg tillväxt i ekonomin. Denna oro får
kanske inte genomslag i massmedierna, men kommer
många av oss till del på annat sätt.
Mitt parti vill delta i förändringsarbetet att ut-
veckla och förbättra asylprocessen och utlänningslag-
stiftningen i övrigt för att uppnå största möjliga legi-
timitet hos svenska folket. Tydlighet, ordning och
reda och humanism skall prägla det framtida föränd-
ringsarbetet. Engagemang för enskilda människor är
viktigt och självklart. Ibland sätts humanismen på
hårda prov i en del enskilda fall. Därför är det mycket
viktigt att regelverket är tydligt och att beslut tas
rättssäkert och snabbt.
Fru talman! Flyktingpolitiken är viktigare och
större än invandringspolitiken sett i ett globalt per-
spektiv. Insatser för flyktingar som görs i det egna
hemlandet eller närområdet berör långt fler än dem
som blir asylsökande t.ex. här i Sverige. Strävan
måste vara att skydd skall ges till så många som möj-
ligt som behöver det. Flyktingproblem kan endast
marginellt lösas inom vårt lands gränser.
Det är viktigt att vi anlägger ett migrationspoli-
tiskt perspektiv på våra göranden och låtanden i det
internationella samarbetet. Utgångspunkten måste
vara att varje människa har rätt att under fria och
trygga former leva och verka i sitt hemland. Alla
internationella ansträngningar måste inriktas mot
detta mål. Det svenska engagemanget är välkänt och
uppskattat.
För att skapa trygghet och säkerhet i vår omvärld
krävs oändliga ansträngningar. Det är en process där
själva processen är målet, för ända fram når vi aldrig.
Att involvera så många aktörer som möjligt är av-
görande för en lyckosam utveckling. Samverkan med
andra länder är helt nödvändig. FN, UNHCR, OSSE,
Europarådet, för att nämna några internationella or-
gan, har olika roller och gör sina viktiga insatser när
folkrätten kränks och konflikter uppstår. Nato är den
mest potenta aktören på utförandesidan och kan ge
kraft och eftertryck när ord och sanktioner inte för-
slår.
Sveriges nya roll som alliansfri men ändå aktivt
medverkande part i samband med fredsbevarande
insatser upplevs av många som värdefull. Vi har inga
egna intressen annat än just fred och säkerhet. Insat-
serna kan variera i inriktning och omfattning, från
diplomati, övervakning och observation till militära
insatser t.o.m. under Natobefäl.
Att förhindra att flyktingströmmar uppstår eller att
hantera sådana när de uppstår är ett gemensamt in-
tresse för EU och övriga världssamfundet. Ensamma
kan vi inte åstadkomma så mycket. Vårt EU-
medlemskap ger oss nya och mycket intressanta möj-
ligheter att påverka. EU behärskar andra instrument
än andra organisationer. Inom ramen för samar-
betsavtal som EU upprättar med en lång rad länder i
den s.k. tredje världen kan konstruktiva dialoger
upprättas i syfte att åstadkomma mänskliga rättighe-
ter, utveckling, marknadsekonomi, ökad handel och
investeringar.
Fru talman! Konflikter bryter ju bevisligen ut trots
förebyggande insatser eller på grund av otillräckliga
sådana. En genomtänkt hållning när konflikter inträf-
far och flyktingströmmar uppstår är nödvändig. Inte
minst är det viktigt att eftersträva solidariska lösning-
ar, s.k. burden-sharing.
Tillfälliga uppehållstillstånd vid massflyktssitua-
tioner och kvotöverföringar är andra lösningar som är
aktuella beroende på omständigheterna.
Som jag nämnt skall Sverige aktivt verka i värl-
den för att underlätta för flyktingar. Vi skall samar-
beta med andra för att förverkliga de mål jag nyss
beskrev. Vi skall också här i landet ha en genomtänkt
asyl- och invandringspolitik som anknyter till vår
generella syn på flyktingpolitiken.
En invandringslagstiftning måste förena flera
principer samtidigt. Den måste grundas på humanitä-
ra principer och internationella konventioner, och den
måste stå i samklang med den flyktingpolitik vi vill
medverka till på internationell nivå.
Asylprocessen måste vara rättssäker, snabb och
noggrann. NIPU-utredningen, som jag nyss nämnde,
har lagt förslag i syfte att utveckla och förbättra lag-
stiftningen.
Invandringslagstiftningen måste vidare vara be-
griplig och ge entydiga signaler både till dem som är
asylsökande, till myndigheterna som har att besluta i
enskilda ärenden och till allmänheten som har rätt att
kräva tydlighet men också till de organisatörer av
illegal människosmuggling som noggrant håller reda
på de olika ländernas lagstiftning och mottagnings-
förhållanden.
Jag anser att vår lagstiftning uppfyller huvuddelen
av dessa krav. Vi går nu vidare med att förbättra och
utveckla.
Fru talman! Jag ser med tillfredsställelse att ut-
skottet i ett tillkännagivande tar upp frågan om straf-
fansvar m.m. för människosmugglare. Nuvarande
lagstiftning är tandlös, och det är svårt att bevisa
vinstsyfte.
Vi moderater har sedan länge krävt förändringar
och skärpning härvidlag.
Så som världen ser ut och givet de nuvarande för-
utsättningarna i Sverige måste vi ha en reglerad in-
vandring som grundas på humanism och rätten till
skydd.
Internationalismen är viktig för oss moderater. Vi
är pådrivande när det gäller Europasamarbetet. Ett
Europa utan gränser närmar sig stadigt. Snart har vi
en halv miljard människor som kan fritt röra sig och
arbeta inom en gemensam arbetsmarknad.
Vi tycker ändå att det finns anledning att ytterliga-
re öka generositeten när det gäller att ge möjlighet till
flera personer att komma hit och arbeta. På sikt blir
en arbetskraftsinvandring än mer intressant med tanke
på den demografiska struktur vi kan förutse de när-
maste årtiondena.
Vi moderater yrkar därför bifall till vår reserva-
tion nr 14 under mom. 17, och står givetvis bakom
våra övriga reservationer.
Tack för ordet!
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 17.53 att ajournera för-
handlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.