Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3
och 4 vid trafikutskottets betänkande, som handlar om
Stockholmsregionen.
Hanteringen av trafikfrågorna i Stockholm har
stötts och blötts länge genom åren. De turer som man
har ägnat sig åt har inte direkt skapat någon bra lös-
ning och heller inte fått någon bred politisk uppslut-
ning, vilket jag tror är nödvändigt när man hanterar
trafikfrågorna i Stockholmsregionen. Det finns inget
brett folkligt stöd - det kan vi se på en gång, herr
talman - för det som trafikutskottet nu ägnar sig åt,
dvs. en majoritet bestående av regeringspartiet, Mo-
deraterna och Folkpartiet.
Bakom hela den här processen finns alldeles tyd-
ligt ett demokratiskt underskott. Folklig förankring för
det förslag som här redovisas har blivit litet av en
restpost. Det finns inget politiskt samförstånd kring de
här frågorna, ingen blocköverskridande majoritet för
att uppnå långsiktigt hållbara lösningar. Viljan att få
till stånd de här ekonomiskt hållbara, folkligt förank-
rade och miljömässigt riktiga lösningarna har uppen-
barligen saknats hos regeringen.
Vi har från Centerns sida aldrig accepterat Den-
nispaketet och de mycket stora ingrepp i Stock-
holmsmiljön som detta skulle ha inneburit. Det var
bra att Dennispaketet gick i stå och havererade. Det
var bra för regionen att det blev på det sättet. Genom
den överenskommelse vi slöt med regeringen avför-
des ju Österleden och Västerleden.
I den uppgörelsen pekades det också på frågan om
hur man skulle se på finansiering och dimensionering
av Södra länken. Vi menade mycket tydligt att när
Österleden väl har fallit finns det inget behov av nå-
gon Södra länken enligt de ursprungliga planerna. Det
är ju så, herr talman, att Södra länken är mycket starkt
ifrågasatt. Den innebär ett mycket stort ingrepp i
miljön och mycket stora olägenheter när bygget äger
rum. De i trafikutskottet som nu talar om att det ska-
pas en väl fungerande trafiklösning samtidigt som
man begränsar dagens besvärande miljöproblem har
naturligtvis i grunden fel. De talar mot bättre vetande.
Södra länken kommer att öka trafiken, inte tvärtom.
Nu har man alltså valt en överdimensionerad mo-
torled, trots att det inte finns några som helst sakliga
motiv för detta. Då frågar man sig varför. Har man
bara slagit ned de här få kilometerna stadsmotorväg
som en enskild händelse? Det är väl sannolikt inte på
det sättet, herr talman. Det finns nog skäl att misstän-
ka att man tänker sig någonting bortom detta. I Mode-
raternas särskilda yttrande säger man: "Vi bedömer
vidare att med utbyggnaden av Södra länken kommer
en fortsatt komplettering av Ringen och Yttre tvärle-
den att te sig än mer nödvändig." Här ser man ju att
det finns en tanke på en fortsättning. Det här kunde
möjligen ha varit ointressant om det bara hade varit
Moderaterna som sade detta, men eftersom man har
kommit till det här beslutet om Södra länken tillsam-
mans med regeringen och Folkpartiet blir det natur-
ligtvis litet mer oroande.
Vi vet ju att Moderaterna har en annan syn på hur
Österleden och Västerleden skall hanteras. Man be-
klagar i sin reservation att Österleden och Västerleden
utelämnas. Man beklagar sig också genom att tycka
att lagen om Nationalstadsparken bör förändras så att
man kan bygga motorvägar även där. Det är uppen-
bart att Moderaterna tycker att Dennispaketet skall
fullföljas.
Då måste man fråga hur det är med de andra parti-
erna. Hur är det med Folkpartiet? Hur är det med
Socialdemokraterna? Finns det, bakom det som Mo-
deraterna antyder, någon sorts överenskommelse om
en fortsatt utbyggnad där framför allt Österleden
ingår?
En annan sida man måste ta upp, herr talman, är
frågan om de ekonomiska åtaganden som staten nu
ikläder sig för trafiklösningar i Stockholm. Om man
räknar rätt - och det tror jag att jag gör, herr talman -
hamnar man på ungefär 1,3 miljoner kronor per meter
för att skapa en stadsmotorväg som alldeles uppenbart
är en lokal angelägenhet. Det man då också frågar sig
är hur företrädare för Socialdemokraterna, Modera-
terna och Folkpartiet ute i landet ser på den här balan-
sen, dvs. att man stoppar in alla dessa miljarder i en
stadsmotorväg. Finns det möjligen inte andra, ange-
lägnare ställen där man kan använda resurserna?
Vi tycker att resurserna bl.a. skulle kunna använ-
das för att hantera de litet mer riksanknutna frågor
som ju också finns inne i Stockholm, t.ex. utrymmet
för järnvägen och Centralbron som går rakt igenom
huvudstaden. För vår del är prioriteringen klar. Vi
menar att Centralbron och tredje spåret hade kunnat
få en snar lösning om medel nu satsats på dessa pro-
jekt.
Herr talman! Staten ikläder sig alltså ett stort an-
svar för en trafiklösning i Stockholm. Det finns
många frågetecken kring det man nu tänker göra. Man
konstaterar visserligen när det gäller finansieringen att
det inte finns stöd för det ursprungliga förslaget om
biltullar, och det är bra, men de andra delarna av
finansieringsdiskussionen är ju därmed inte avklarade.
Man kan diskutera mycket kring det här. Man kan
dock se att det är en miljömässig felsatsning och en
användning av resurser som företrädare för majorite-
tens partier ute i landet rimligen inte skulle kunna
hålla med om.
Det finns många frågor kring det här, bl.a. de som
jag själv har rest. Dessa frågor tycker jag, herr talman,
att det är rimligt att begära ett svar på, inte bara av
Moderaterna utan också av de andra partier som ingår
i majoriteten i den här diskussionen.