Herr talman! Jag börjar med det sista. Elisa Abas-
cal Reyes kan inte så säkert säga att pengarna inte
skall tas från vägområdet. Jag har i mitt resonemang
hela tiden utgått från att de kommer att tas från vä-
gområdet. Det innebär att andra investeringar får stå
tillbaka. Så är det ju. När man avsätter pengar för ett
investeringsobjekt och har en given investeringsram,
innebär det att andra investeringar på vägområdet får
vänta. Likadant innebär satsningen på Botniabanan att
andra investeringar får vänta, likaväl som en satsning
på Citytunneln i Malmö innebär att andra investering-
ar får vänta eller likaväl som en satsning på underhåll
av det usla grusvägnätet i Jämtland och Västernorr-
land t.ex. innebär att andra reparationsarbeten inte blir
utförda. Det är så det blir. Man måste ju välja att
lägga pengarna någonstans, vilket innebär att det blir
mindre kvar i ramen. Det är inget konstigt med det.
Sedan säger Elisa Abascal Reyes att vi står för nå-
got slags förlegad grå trafikpolitik och hon, underför-
stått, står för en grön och framåtsyftande trafikpolitik.
Jag skulle vilja påstå att vi står för en realistisk trafik-
politik. Vad Miljöpartiet ständigt gör i alla samman-
hang är att göra allt för att stoppa vägbyggnationer av
ideologiska skäl. Jag kan respektera deras åsikt, men
det finns inget nytt, konstruktivt och framåtsyftande
med den. Maskinkrossare har vi haft i flera hundra år
här i Europa.
Sedan när det gäller detta med regimskiftet i
Stadshuset konstaterar jag bara att de partier som stod
bakom den gamla Dennisöverenskommelsen i det
senaste valet hade mer än 70 % av rösterna, så riktigt
så enkelt är det väl inte.