Herr talman! Generellt brukar hävdas att skatter
alltid har skadliga effekter. Det är korrekt så långt
att skatter alltid har styrande effekt, men den
styrande effekten kan också vara positiv.
Regeringens strategi har därför varit att med förtur
avskaffa eller minska de skatter som har en klart
negativ effekt på ekonomisk utveckling och på
sysselsättning.
Det är självklart grannlaga att finna den rätta
balansen mellan skatternas styrande effekter och
en fördelningspolitiskt rättvis fördelning av det
nödvändiga skatteuttaget. Detta blir särskilt
besvärligt när effekter av skatteförändringen ofta
blir synlig först på längre sikt, medan
skatteändringen märks omedelbart.
De skattesänkningar som vidtagits för att främja
sysselsättningsskapande investeringar kan i det
korta perspektivet upplevas som orättvisa. Vi bör
då komma ihåg att en av huvudorsakerna till alltför
små investeringar i svenskt näringsliv i slutet på
1980-talet beror på att det var ofördelaktigt att
investera i svenska företag jämfört med utländska
företagsköp. Det är uppenbart att den
sysselsättningskris vi nu upplever skulle varit
väsentligt mindre om bekattningen under den
aktuella tiden varit mer positiv för investeringar i
svenskt näringsliv.
Vem som slutligen vinner mest på vidtagna
förändringar i företagsbeskattningen är i dag
omöjligt att avgöra. Jag vill ändå hävda att det
sannolikt blir de som i dag är arbetslösa, men efter
hand får arbete i ett expanderande näringsliv.
''Miljörelaterad beskattning -- skatteväxling'' är
rubriken på ett asvsnitt i finansplanen. Det är
viktigt att snabbt gå vidare med en mer
miljöanpassad beskattning. I dagarna föreslås i en
departementspromemoria förändringar av bl.a.
kraftvärmebeskattningen. Det är en tvingande
nödvändighet att dessa förslag utformas så att
effektivare energianvändning och en ökad
användning av förnybar energi i än högre grad
främjas.
I detta sammanhang måste också riksdagens
upprepade beställningar av produktionsanknuten
miljökompensation (miljöbonus) för vindkraften få
en konkret lösning. Den förnyelse av vårt
energisystem som är nödvändig, även om
tidsschemat något kan påverkas av takten i
kärnkraftsavvecklingen, måste ske på ett effektivt
och miljömässigt riktigt sätt. Med väl avvägda
miljöavgifter och/eller -skatter kommer marknaden
att på ett rationellt sätt tillgodose såväl miljön som
effektivitetskraven.
Även den mer omfattande skatteväxlingen från
skatt på inkomst till en miljöskatt, som det talas om
i finansplanen, måste snarast omsättas i konkret
handling. Den utredning som nu tillsätts i denna
fråga och föreslås vara klar senast vid utgången av
1995 måste ges möjlighet att avge delbetänkanden,
så att skatteväxlingen konkret kan påbörjas långt
före 1996.
Det finns skäl att poängtera att skatteväxlingen för
att få fördelningspolitiskt godtagbara effekter
måste göras så att låg- och medelinkomsttagarna får
den största delen av skattesänkningen på
arbetsinkomster. Höjningen av kommunalt
grundavdrag är ett exempel på en skattesänkning
som ger en sådan effekt.
Herr talman! ''Svenska folkets rätt att sig självt
beskatta'' har vi som riksdagmän uppdraget att
sköta på bästa sätt. Det klarar vi aldrig så bra att
det inte finns skäl till kritik. Men det är viktigt att
vi tillsammans medverkar till en korrekt
information om vidtagna åtgärders effekter på
såväl lång som kort sikt. Först då kan vi få svenska
folkets stöd för de rätta åtgärderna som leder till en
positiv utveckling.
Det kommer alltid att bland oss finnas olika åsikter
om vad som är de bästa förändringarna. Det har jag
respekt för. Men jag beklagar när man mot bättre
vetande av rent taktiska skäl misstänkliggör och
motarbetar åtgärder. Jag hävdar, herr talman, att
det är ett sätt att missbruka det uppdrag som vi har
fått av svenska folket.