Herr talman! Jo, det är sant, Eva Johansson, att det
sker neddragningar i kommuner, och främst
naturligtvis i kommuner som har usel ekonomi. När
det då sker neddragningar i kommuner med usel
ekonomi drabbas framför allt de verksamheter som
är personalkrävande och som kostar mycket
pengar. Det är skolan och socialvården. Jag tycker
inte att det skulle vara en särskilt trevlig uppgift att
vara kommunpolitiker i dessa kommuner, därför
att det måste vara fruktansvärt svårt att göra
prioriteringar. Det är självklart att man inte, som
det står i en dikt, slaktar med glad själ. Det här
bereder säkert våra kolleger på kommunplanet
många svåra bekymmer.
Jag tror också att det är viktigt att vi inte bara
fokuserar skolproblemen enbart på pengabrist. Vi
satsar nämligen fortfarande kolossalt mycket
pengar på grundskolan och gymnasieskolan i
Sverige.
Eva Johansson sade i sitt anförande att det främst
är utifrån näringsfrihets- och
etableringsfrihetsbegrepp som vi skapar friskolor.
Det är inte alls så. De skapas utifrån ett behov. Det
finns föräldrar som vill att deras barn skall vara
elever i friskolor. Många friskolor har i dag långa
köer. Men de skulle väl helst tas bort, då de inte
stämmer med det fyrkantiga system som Eva
Johansson förespråkar.
Jag skall försöka att tala med Anne Wibble om vad
hon eventuellt har haft för sig, men jag tror inte att
jag kommer att få ett positivt besked i fråga om att
det skulle vara en konspiration mellan henne och
Wachtmeister som har resulterat i förslaget till
reducering av hemspråkskostnaderna.