Herr talman! Nej, jag är inte rädd för den diskus-
sionen. Det är i detta sammanhang inte fråga om att ta
det i fel ordning. Vi vet ju att man under förhandling-
arna i Amsterdam var nästan framme vid en lösning.
Men man orkade på natten inte slutföra förhandling-
arna om de s.k. Amsterdamresterna, dvs. antalet
kommissionärer, röstviktningen och möjligheten att
utöka antalet beslut med kvalificerad majoritet i stäl-
let för med enhällighet. Detta var frågor som var
kända då, och Sveriges riksdag hade faktiskt tidigare
ställt sig bakom de ståndpunkter som gällde inför
dessa förhandlingar.
Om vi nu vill ha utvidgningen, som ju alla så
varmt har talat om i dag, måste vi se till att Amster-
damförhandlingen kan slutföras i Nice. Det är först då
som vi kan få utvidgningen. Går vi tillbaka kommer
utvidgningen att försenas en lång tid framåt.