Herr talman! Jag håller med om mycket av det som
Lennart Rohdin har sagt, och jag har också upplevt
att Folkpartiet och Socialdemokraterna på
familjepolitikens område ligger väldigt nära
varandra. Det gäller t.ex. det sista som Lennart
Rohdin tar upp, om en pappamånad. På den
punkten är vi helt överens. Det är viktigt att vi får
en trendförändring när det gäller pappornas
möjligheter att vara hemma hos sina barn när de är
små.
Däremot förvånar det mig att Lennart Rohdin visar
en sådan entusiasm för vårdnadsbidraget. Det är
utan tvivel så -- jag har uppfattat det så -- att detta
är något som Folkpartiet egentligen inte vill, men
man har, som man ju får lov att göra i en
koalitionsregering, fått ge efter på den punkten.
Med denna eller vilken annan konstruktion som
helst på vårdnadsbidraget kan man nämligen inte
hävda att det skulle öka jämställdheten. Folkpartiet
har fått föreslå pappamånaden för att i någon mån
kompensera för de förluster man gör för
jämställdheten genom vårdnadsbidraget.
Som jag tidigare har sagt ökar vårdnadsbidraget
heller inte valfriheten. För de allra flesta med
normala inkomster och för alla ensamstående
kommer det att innebära att vårdnadsbidraget skall
betalas med ökade taxor.
Dessutom, och kanske allra viktigast: Den
ekonomiska situationen i det här landet innebär att
vi inte har råd att satsa på en sådan här onödig
reform, som kostar 2 miljarder, när vi samtidigt har
ett budgetunderskott på uppemot 200 miljarder.