Herr talman! Jag tycker att den debatt som har
följt efter Alf Erikssons inlägg inte ger någon som
helst klarhet på alla de punkter på vilka vi har frågat
oss hur problemen skall lösas och som vi har kritise-
rat. Jag ställde t.ex. själv tre frågor när det gäller detta
med avfallsförbränning och förbud av deponi i fram-
tiden. Dessa frågor ställer jag naturligtvis utifrån ett
stort intresse hos ett stort antal kommuner som satsar
på just den teknik som utmynnar i en långvarig depo-
ni, nämligen biocell, där man definitivt inte vill se
någon etablering av storskaliga förbränningsanlägg-
ningar eller långväga transporter till andra storskaliga
förbränningsanläggningar.
Frågorna gällde om Alf Eriksson nu kan garantera
att de kommuner som arbetar med sådana handlings-
metoder kommer att få fortsätta på den inslagna vä-
gen. Här gäller det naturligtvis att definiera begreppet
deponi. Vi hörde att Gudrun Lindvall, Miljöpartiet,
ställde samma fråga: Vad är deponi? Detta måste ju
redas ut, Alf Eriksson.
Kan Alf Eriksson också ge besked till de kommu-
ner som skulle föredra att satsa på denna teknik, näm-
ligen biocellteknik, i stället för förbränning?
Sist men inte minst: När avfallsskatten införs,
kommer den då att utformas så att den ändå omöjlig-
gör biocelltekniken och en längre deponering?
Jag är lika nyfiken som Lennart Daléus på att få
veta hur detta med stenkrossen egentligen skall be-
traktas, eftersom vi själva också för den typen av
resonemang. Vi vill ha en definition av begreppet
avfall.