Herr talman! I mitt anförande bad jag regerings-
partiets representant här i debatten att konkret berätta
vad de nya reglerna kommer att innebära för oss i vårt
dagliga liv. Jag fick inget svar på den frågan. Alf
Eriksson talar i sitt anförande om att det handlar om
ett teoretiskt resonemang, men teorin hänger inte
ihop. Det här kommer inte att fungera om myndighe-
terna inte hittar bra principer. Vi skall här besluta om
något slags princip, som vi bara kan hoppas kommer
att fungera. Jag tycker inte att riksdagen tar sitt ansvar
om man släpper igenom förslag som inte är så logiskt
sammanhängande som de borde vara.
Jag menar alltså att regeringen inte tillräckligt har
gått igenom helheten utan lämnar över till föreskri-
vande myndigheter att lösa principiella problem som
borde avgöras på politisk nivå. Det är alltså inte de-
taljfrågor som återstår, utan det är principiella frågor.
Det räcker alltså inte bara med att hänvisa till att
myndigheterna skall göra det.
Sedan blir jag också litet orolig när Alf Eriksson
säger att regeringen snabbt kan ändra förordningarna
när man har det principiella godkännandet från riks-
dagen. Det må vara sant från en teoretisk utgångs-
punkt, men vi vet att ett av problemen med socialde-
mokraternas näringspolitik är att företag inte får till-
räckligt stabila regler och tillräckligt stabila villkor.
Då skall vi inte införa nya regler som skall ändras
med kort varsel, så att företagen lever i en osäker
värld. Det kan skapa bristande sysselsättning och
bristande tilltro till Sverige som investeringsland.