Herr talman! Menar Ingvar Svensson att om vi inte
blir medlemmar i unionen hotas freden i Europa?
Jag tycker att det skulle vara egendomligt.
Jag har ett svar till tredje vice talmannen. Vad
skulle hända om svenska folket den 13 november
sade ja till medlemskap och det inte skulle finnas
ett vilande grundlagsförslag? Många av EU:s
medlemsstater har inte ändrat sina grundlagar. EU
har inte ställt några villkor för vår anslutning att vi
skall ändra grundlagen. Det kan alltså inte vara
någon brådska.
Herr talman! Jag anser inte att riksdagen bör ändra
grundlagen, så att det blir möjligt att lämna över
beslutanderätt till EU. Därför kommer jag att
stödja Vänsterpartiets meningsyttring där bifall
yrkas till min och Tage Påhlssons motion K13.
Detta är det viktigaste beslutet sedan Gustav Vasas
dagar. Sverige är berett att ge upp sin suveränitet.
Med det förslag som KU nu förelägger kammaren
bevisas att en anslutning till Europeiska unionen är
ett helt unikt stort beslut. Det har funnits en
tendens i debatten i dag att vilja tona ned
betydelsen av ett EU-medlemskap och jämställa
avtalet med EU med andra internationella avtal
som Sverige ingår oavbrutet. Men för dessa avtal
har vi inte behövt ändra grundlagen. När vi skriver
under mängder av internationella
överenskommelser, så ger vi inte upp rätten till
självbestämmande i vårt eget land.
Skulle riksdagen besluta enligt
konstitutionsutskottets betänkande 21 och
riksdagen sedan bekräfta beslutet efter valet i höst,
frånsäger Sverige sig rätten att själv bestämma över
vilka lagar som skall gälla i landet. Beslut av
europeiska unionen tar över svensk lag, även
grundlag. Vi ger därmed upp vår suveränitet.
Liksom landsting har rätt att besluta i vissa frågor
kommer också Sverige i fortsättningen att kunna
göra det inom områden som EU inte anser vara en
gemensam angelägenhet för unionen. Blir vi
medlemmar i unionen har vi därmed avsagt oss
rätten att föra en egen utrikes-, säkerhets-,
försvars-, handels-, jordbruks-, fiske-, konsument-,
transport- och miljöpolitik. Vi kommer inte att ha
rätt att hindra utländskt kapital från att köpa upp
våra företag och vår mark. Vi tvingas gå in för en
ekonomisk politik som skall leda till en gemensam
valuta och en gemensam centralbank, som inte
kontrolleras demokratiskt och som har uppgiften
att prioritera låg inflation framför arbete åt alla. Vi
blir tvungna att rätta oss efter vad som beslutas i
Bryssel av storföretagens lobbyister, byråkrater,
diplomater och en och annan minister. EU:s lagar
kommer att gälla i stället för våra egna. Det blir
omöjligt att utkräva ansvar av dem som beslutar
över oss.
Utskottet citerar utredningsbetänkandet
Suveränitet och demokrati. I betänkandet myntas
begreppen formell och faktisk suveränitet. Genom
medlemskap i EU får vi vara med och bestämma
över andra EU-länder. Ja, det är sant. Men både
vårt formella och faktiska inflytande blir självfallet
litet, eftersom vi är ett till folkmängden litet land.
Vi förlorar samtidigt rätten att bestämma över oss
själva.
Ju mer ekonomiskt beroende ett litet öppet land
som Sverige är, desto viktigare är det att behålla
rätten till självbestämmande. Det kan gälla rätten
att behålla egna ekonomiska styrmedel som parerar
inflytandet utifrån. Det är mycket oklart vilka
beslut i EU vi måste rätta oss efter i alla fall om
Sverige inte blir medlem. Jag vill gärna ha en
precisering på den punkten. Har EU tagit över
också suveräna staters beslutanderätt?
Ingen kan påstå att Sverige är isolerat nu. Varför
skulle vi bli det därför att våra grannländer bildar
en union? Sverige ligger i Europa, och vi är sedan
länge med och deltar aktivt i Europas utveckling
och fattar beslut om Europa. Vi deltar på lika
villkor i standardiseringsarbetet, har en gemensam
arbetsmarknad, ett gemensamt studentutbyte,
forskningssamarbete osv.
Liksom de andra EFTA-länderna har vi sedan länge
ett frihandelsavtal med EU. Det finns alltså inga
tullar oss emellan.
Sverige tillhör de tio länder i världen som
samarbetar mest internationellt. Förutom i täta
ministerkonferenser deltar våra rikspolitiker och
ämbetsmän från statliga verk och myndigheter,
enligt en rapport till Finansdepartementet, i 3 754
organisationer i världen, varav en hel del i Europa.
Ett litet land kan inte tvinga någon. Vår möjlighet
att påverka ligger i att föra fram väl underbyggda
förslag som kan accepteras frivilligt. Vi påverkar
andra, och vi påverkas av andra. Vi har ett utbyte
mellan fria länder. Så tycker jag det skall fortsätta
att vara. Men varje land måste ha rätt att bestämma
över sitt eget.
Alternativet till medlemskap i unionen är faktiskt
att behålla suveräniteten och fortsätta det intensiva
internationella arbete som vi sedan länge är
inblandade i.
När det gäller förhandlingsresultatet är det så, att
på de områden där vi inte fått ett skriftligt undantag
i avtalet -- eller anslutningsakten, som den heter --
är vi bundna av samtliga EU:s lagar.
EU har för närvarande inte någon lag på
offentlighetsrättens område, men vad jag förstår
kan man besluta om en sådan med en kvalificerad
majoritet som Sverige inte skulle kunna stoppa. Då
skulle vi i Sverige bli bundna av den
offentlighetsprincip som anges i denna lag och kan
inte längre behålla vår egen.
Vi har inte krävt undantag från att delta i ett
gemensamt försvar och inte heller från att ge upp
vår valuta och rätt att föra en egen ekonomisk
politik.
Alltså är vi bundna av alla de fördrag som gäller på
dessa områden om vi blir medlemmar.
Vi har bara fått tidsbegränsade undantag, som
upphör efter några år -- utom snuset.
Dessutom skulle vi betala EU ca 20 miljarder
kronor per år efter en övergångsperiod. Det är mer
än t.ex. hela socialhjälpen i Sverige. För att få
tillbaka en del av dessa våra egna pengar till
jordbruk och regionalpolitik måste vi rätta oss efter
EU:s krångliga bestämmelser. Vi måste fråga EU
om råd hur vi skall använda våra egna resurser i vårt
eget land. Det tycker jag är en ynkedom, det är
förödmjukande.
Jag vill gärna ta upp en fråga som kommer tillbaka,
nämligen reglerna för folkomröstningen. Det
föreligger ett förslag, men frågan hör också hemma
inom grundlagsändringen.
Den proposition om folkomröstning som nu ligger
på riksdagens bord föreslår tre valsedlar. Förutom
ja och nej skall samhället också erbjuda ett tredje
alternativ: blank röstsedel.
Om man räknar andelen nej och ja av dem som
totalt deltagit i folkomröstningen försvåras
möjligheten att få majoritet för något förslag! Det
fanns visserligen en blank sedel även vid förra
folkomröstningen, men där räknades endast de
som valt något av linjerna 1, 2 eller 3. Kommer
detsamma att ske denna gång? Det tycker jag är en
viktig fråga.
När Ulf Dinkelspiel vid presskonferensen om
denna proposition om folkomröstningen med
emfas betonade att ett resultat för nej över 50 %
gör att avtalet förkastas, så har han inte sagt vad
som händer om t.ex. 49 % säger nej, 40 % säger
ja och resten valt valsedlen där det är tryckt ''blank
röstsedel''.
Alla partier säger sig ämna följa folkomröstningens
resultat. Då är det viktigt att det är entydigt. Om
man bara räknar ja- och nej-sedlar, då blir utslaget
entydigt ja eller nej, om vi nu inte skulle få exakt
lika röstetal. Det sista är väldigt osannolikt.
Det är alltså mycket viktigt att vi redan nu kan slå
fast att man visserligen använder den blanka
röstsedeln för att få veta hur många som har
deltagit, men när det gäller att svara ja eller nej, så
räknas endast rösterna från dem som använt ja-
eller nej-sedlar.
Grundlagsändringen innebär ju också att riksdagen
med enkel majoritet kan ansluta Sverige efter
folkomröstningen. Det står inte något om resultatet
av folkomröstningen.
Det är viktigt att redan nu få veta om man kommer
att räkna in de blanka sedlarna och hävda att det
inte fanns en majoritet för nej, även om det var fler
som röstade nej än som röstade ja.
Någon borde också inför grundlagsändringen ge
besked om den punkten.
Herr talman! Jag anser alltså att riksdagen inte bör
ändra grundlagen så att det blir möjligt att
överlämna beslutanderätt till EU. Därför kommer
jag att stödja Vänsterpartiets meningsyttring i de
fall bifall yrkas till min och Tage Påhlssons motion
K13.