Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen

CATARINA RÖNNUNG (s), 1994-04-28 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag vill svara på en fråga som Bengt

Hurtig ställde till mig tidigare. Han frågade

nämligen om det är möjligt för Sverige att träda ut

ur unionen. Jag håller med Bertil Fiskesjö när han

säger att vi naturligtvis inte skall gå in i EU för att

upplösa organisationen utan för att verka i den, dra

fördel av den och kanske själva ge vårt tribut till

utvecklingen i unionen. Jag ser också gärna att nya

stater i Östeuropa blir medlemmar.

Det är riktigt som Bengt Hurtig säger att det för

närvarande inte finns någon utträdesparagraf i

fördragstexten. Men som medlemsnation kan vi

naturligtvis tillsammans med övriga stater verka för

att en sådan kommer till stånd. Jag tycker att det är

naturligt att en sådan paragraf skall finnas. Jag

finner det mycket konstigt att man skall kunna

binda upp sig för evärdlig tid. I alla sammanhang är

det barockt om ett evighetsperspektiv skall gälla för

en sammanslutning. I utskottet har vi också haft en

diskussion om huruvida en stat som skulle låta bli

att betala sina avgifter och inte håller sig till

fördragen förr eller senare kommer att mäla sig ut

ur gemenskapen. Det tror jag sker med viss

automatik om tillräckligt lång tid har gått.

När det gäller frågan om offentlighetsprincipen såg

jag att Bertil Fiskesjö begärde ordet men inte blev

uppmärksammad. Jag skall försöka svara på frågan

om offentlighetsprincipen. Jag tycker att vi säger så

tydligt i motivtexten att vi anser att

offentlighetsprincipen har samma vikt som andra

oerhört viktiga konkreta delar i regeringsformen.

Av den anledningen tillåter vi inte att man på något

sätt ruckar på offentlighetsprincipen här hemma.

Förhoppningsvis kommer de intentioner som

Daniel Tarschys gett uttryck för i sin utredning att

bli verklighet så att man lättar på

utrikessekretessen.

När det däremot gäller offentlighetsprincipens vara

eller icke vara inom EU kan vi naturligtvis bara

utöva påverkan såsom medlemsnation. Det kan vi

förhoppningsvis göra tillsammans med de övriga

skandinaviska länderna och Nederländerna, som

har tryckfrihets- och yttrandefrihetsregler som

påminner om våra.

Debatten

Hämtad sida: 39

39 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CATARINA RÖNNUNG (s): Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen (1994-04-28) — PRESS0