Herr talman! Ett samarbete för att komma fram till
den ekonomiska och monetära unionen inleddes
redan den 1 januari 1994. Det är ju bara fråga om
att vi skall ansluta oss till den här processen. Det
står klart i Maastrichtfördraget hur det skall gå till,
och det är alltså redan på gång.
Det är mycket märkligt om det är så att vi först
ansluter oss till ett fördrag som vi senare skall
avgöra om vi skall tillämpa. Det framgår klart av
debatten att det här skall tillämpas. Den frågan har
varit uppe också när vi har diskuterat med de andra
parlamenten.
Jag skulle vilja ge ett exempel på hur den dubbla
informationen kan ta sig uttryck. Regeringsorganet
Sekretariatet för Europainformation skickar ut sina
skrifter från Utrikesdepartementet för att
undervisa svenska folket. Man säger t.ex. i nr
15/1993: EG-domstolens uppgift är att säkerställa
en enhetlig tolkning av EG-reglerna i alla
medlemsländer. Domstolarna i Sverige, även
Högsta domstolen, måste därför rätta sig efter EG-
domstolens tolkning av EG-rätten. Det är EG-
domstolen som avgör om EG:s rättsakter
överensstämmer med EG:s fördrag eller om de
skall förklaras ogiltiga.
Det är alltså EG-domstolen som avgör. I det här
betänkandet hävdar man ju att vi i Sverige skall
avgöra vilket som står högst när det gäller
grundlagen, om det är den svenska konstitutionen
och lagstiftningen eller om det är EG-rätten.
Sekretariatet för Europainformation säger vidare:
Trots att EG:s lagstiftning skall utgöra en del av den
svenska rättsordningen kommer Högsta domstolen
i Sverige att sakna behörighet att ogiltigförklara
sådana delar av vår lagstiftning.
Tänker man sig nu att gå ut med annan information
än den som Europainformation försörjer svenska
folket med?