Herr talman! Vi kan först titta på vad som händer
med EES-avtalet.
Bengt Hurtig, om majoriteten av de länder som har
ingått ett avtal plötsligt faller bort därför att de har
ansökt om medlemskap i den europeiska unionen
är det klart att man måste ompröva om avtalet över
huvud taget håller.
Folkpartiet har på grund av att EES-avtalet inte
medför något inflytande på besluten aldrig ansett
att det är tillräckligt. Vi har inte kunnat vara med
om att utforma reglerna i tillräckligt stor
omfattning. Det är inte relevant att i detta
sammanhang ta upp Island som har 250 000
invånare och en ekonomi som till 90 % är baserad
på fiske.
75--80 % av Sveriges export går till EU-länderna.
Det gör att Sverige är i en väsentligt annorlunda
situation jämfört med Island.
Vi har skrivit att det finns konfliktrisker. Det har
vi gjort eftersom EU i dag inte har exakt lika stor
offentlighet som vi har i vårt samhälle. Vi har också
talat om att vår offentlighetsprincip icke är
förhandlingsbar. Därför har vi inte haft med det i
förhandlingarna. Vi har uttalat att vi i
fortsättningen tänker använda
offentlighetsprincipen på samma sätt som vi har
gjort de senaste 200 åren.
Det kan inte heller vara okänt för Bengt Hurtig att
vår offentlighetsprincip har tjänat som modell för
de riktlinjer som den europeiska kommissionen har
lagt fast för det fortsatta arbetet när det gäller
handlingar och beslut i EU.
Att man inte omedelbart har tagit över vår modell
kan man möjligen ha förståelse för när man vet att
det i den europeiska unionen både finns länder som
har nästan samma offentlighetsprincip som vi och
länder där allting är hemligt om inget annat sägs.
Det är självklart att man också i dessa sammanhang
får ta ett steg i taget. Jag tycker att man har nått
mycket långt när man har lagt fast de
offentlighetsregler som man har gjort. Det fanns ju
ett klart uttalande i Maastrichtavtalet om att
offentlighet och öppenhet skall råda så långt det är
möjligt.