Herr talman! Världen har sedan 1989 bevittnat hur
det forna Sovjetväldet med sina kommunistiska
lydstater kollapsat. De europeiska stater och
etniska grupper som tvingats samman med våld av
en totalitär ideologi håller på att frigöra sig -- icke
utan stor vånda.
Samtidigt pågår i Västeuropa ett omfattande
projekt där suveräna demokratiska stater närmar
sig varandra och går samman. Denna process
inleddes med kol- och stålunionen mellan Tyskland
och Frankrike 1951. Efter andra världskrigets slut
skulle den ha en freds- och stabiliseringsskapande
effekt mellan två tidigare vid upprepade tillfällen
med varandra krigförande länder. 1957 slöts
fördragen om de europeiska ekonomiska
gemenskaperna -- EEG. Genom
Maastrichtfördraget 1993 har den europeiska
unionen bildats.
Det är alldeles för tidigt att i dag ha någon mening
om hur långt denna integrationsprocess kan gå.
Man kan endast spekulera i om utvecklingen drivs
vidare mot en mer federativ statsbildning. Unionen
bygger på principen om att den har begränsade
kompetenser. Unionen har inte kompetens att själv
bestämma om omfattningen av sina
beslutsområden. Utökade uppgifter och
befogenheter för EU kommer till stånd endast om
de nationella parlamenten har beslutat om
fördragsförändringar i denna riktning.
Vad innebär Europeiska unionen ytterligare? Vi
har ansökt om medlemskap i en sammanslutning av
suveräna stater. Denna sammanslutning har inslag
av både överstatlig och mellanstatlig karaktär.
Vidare kan man säga att vi avhänder oss en del av
vår formella suveränitet, men vi vinner i faktisk
suveränitet genom att vi som medlemsnation har
inflytande över organisationens gemensamma
beslut.
Det svenska folket har i den folkomröstning som
äger rum den 13 november det slutgiltiga
avgörandet om det förhandlingsresultat som
uppnåddes sedan Sverige ansökt om medlemskap
skall godtas.
I dag skall vi i kammaren debattera och rösta om
grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap.
Mer specifikt handlar det om en ändring av
bestämmelsen i 10 kap. 5 § i regeringsformen som
skall göra det möjligt att överlåta beslutanderätt till
de europeiska gemenskaperna.
Utskottet föreslår den 1 december 1994 som ett
möjligt ikraftträdandedatum när det gäller en
förändring i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen.
Med anledning av en socialdemokratisk motion
uttalar KU också mer exakt på vilka områden det
inte går att överlåta beslutanderätt utan att
samtidigt ändra svensk grundlag. I propositionen
anges inte någon precis gräns för detta. Det sägs
endast att den föreslagna bestämmelsen inte
medger att beslutanderätt överlåts i sådan
utsträckning och med sådant innehåll att
bestämmelserna om statsskickets grunder upphör
att vara giltiga.
Detta anser vi socialdemokrater vara en alltför vag
och otydlig formulering. Inte bara riksdagens
ställning som det främsta statsorganet, rösträtten,
val till riksdagen och regeringens
beslutsbefogenheter är av betydelse. En
grundläggande och för oss mycket viktig princip i
konstitutionen är den fria åsiktsbildningen. I
regeringsformens 1 kap. 1 § heter det: ''Den
svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning
och på allmän och lika rösträtt.''
Offentlighetsprincipen med sin meddelarfrihet,
censurförbudet, skyddet av uppgiftslämnare,
ansvarighetssystemet och andra bestämmelser i
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen garanterar den fria
åsiktsbildningen. Detta bör klart framgå i
motivtexten.
Vi har i den socialdemokratiska motionen också
hävdat att våra grundlagsskyddade fri- och
rättigheter på två punkter går längre än de
europeiska gemenskapernas. Allemansrätten
kommer att bli skyddad i grundlag. Vårt fri -och
rättighetsskydd på tryckfrihets- och
yttrandefrihetsområdena, vilket jag tidigare
redogjorde för, är mer långtgående.
Vid jämförelse mellan de bägge rättsordningarna
har utskottet stannat vid att ordet ''motsvarar'' är
det lämpligaste ordet för att förklara att de står i
nivå med varandra utan att till alla delar vara
identiska. Det är riksdagen som har att göra den
bedömningen i samband med överlåtelse.
Vi medger också att det genom ett beslut skall vara
möjligt att överlåta beslutanderätt med enkel
majoritet efter de båda grundlagsomröstningarna.
Detta skall föregås av en folkomröstning, vars
resultat i enlighet med partiöverenskommelsen
skall anses bindande. Om det blir aktuellt med
ytterligare överlåtelse får en framtida riksdag
avgöra om beslutet skall fattas med två beslut med
val emellan eller med tre fjärdedels majoritet vid
ett tillfälle.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i
utskottets betänkande, där den socialdemokratiska
motionens förslag tillgodosetts.